Diverseträning
Redan torsdag morgon, och det känns som det var i går kväll jag satt här och beklagade mig över att helgen var slut... Och så kommer det en ny i morgon!
I måndags blev det ett nytt kort träningspass med fastrullen. Vi har fårnät kring vår hage. För rätt många år sen hade vi får, men nu tycker vi att det är praktiskt att ha en stoooor inhägnad där man kan låta hundarna rejsa utan att vara rädd att de sticker ut på vägen osv. I alla fall. Husse lade sig alldeles utanför fårnätet för att se om Hedvig kunde ta sin rulle när hon ser och är framme hos figurant men ändå inte riktigt kommer åt den. Det kunde hon inte. Nej, efter en stunds svansande bestämde hon sig för att åla sig rakt igenom nätet, in till husse, ta fastrullen och ut samma väg : ) Nog för att jag har en ovanligt liten flat, men hur gick det egentligen till?? Jag är i alla fall hemskt nöjd med den inställningen hos henne. Fram till varje pris... Markeringen kommer så småningom, just den biten är jag inte så orolig för längre, för nu verkar det ändå som om hon har fattat. Sen kommer hon nog aldrig bli den där hunden som klipper rullen och vänder supersnabbt, men det kan jag kanske leva med. Det har jag ju gjort med Maiden i alla år så.... Det är väl något jag gör i inlärningen som blir tokigt i hundhuvudet, men vad vet jag inte. Mina kursare har inte det problemet, ingen av dem...
I tisdags skyndade jag mig ut efter jobbet och körde ett lydnadspass, som egentligen varken gick bra eller dåligt. Hon kan nog bättre, men det var inte så illa heller. När vi hade slappat en stund så var det dags att åka till räddningsträningen, och jag var lite nyfiken på hur det skulle funka med fastrullen i den situationen och på andra människor än husse. Jodå. Första figgen satte vi ut helt öppet bara en bit ut. Hedvig stack dit och trampade runt, t o m gnällde, försökte ta stackars Kickis vantar osv. Till slut fick Kicki hjälpa henne och då gick det väl bra tycker jag. Sedan gick det bättre och vi körde flera markeringar med fastrullen. Den sista var en lega som var lite bökig att komma intill, men med Hedvigs vanliga filosofi så hade rivit hela legan och gått in till figgen innan hon markerade : ) Nu låter det ju som om jag helt har lämnat min tanke med att hunden ALLTID ska tro att den ska få en lösrulle, men självklart varvar vi fastrullen med lösrullar. Vi börjar och slutar med löst, och så fort det bara har satt sig liiiite mera, så kommer jag köra mycket löst igen.
Igår åkte jag ut till Gitte och Caxa och tränade lydnad. En trevlig stund i vårsolen. Vi tränade parallellt med varandra för jag ville ha den störningen, och det gick riktigt bra. Det enda som blev för mycket för Hedvig var när Gitte kastade apporbocken till Caxa just när Hedvig och jag stod stilla inför en inkallning. Hedvig for upp, men på ett -ganska skarpt- nej så struntade hon i den. Sen var hon på väg en gång till men då hann jag hejda henne tidigare. Placeringen är mycket bättre nu tycker jag. och det mesta funkar hyfsat. Fjärren funkar bra utan störning men Hedvig kan släppa kontakten när jag går ifrån och då funkar det inte. Bara att träna.... Det blev varken ruta eller hopp igår, men jag ska försöka få tid till ett pass i em innan jag ska hälsa på mamma och pappa och sedan spela.
Maiden och jag hade väldigt mycket sett fram emot att träna med vår gode gamle vän Moltas, och givetvis hans gammelmatte Malena både i dag och i morgon, men stackars Malena ligger i influensa så det blev inget av det. Får hoppas att det blir fler tillfällen!
Nu är det dags att pysa iväg till jobbet. Hoppas på att mina jeans har torkat framför kaminen........
I måndags blev det ett nytt kort träningspass med fastrullen. Vi har fårnät kring vår hage. För rätt många år sen hade vi får, men nu tycker vi att det är praktiskt att ha en stoooor inhägnad där man kan låta hundarna rejsa utan att vara rädd att de sticker ut på vägen osv. I alla fall. Husse lade sig alldeles utanför fårnätet för att se om Hedvig kunde ta sin rulle när hon ser och är framme hos figurant men ändå inte riktigt kommer åt den. Det kunde hon inte. Nej, efter en stunds svansande bestämde hon sig för att åla sig rakt igenom nätet, in till husse, ta fastrullen och ut samma väg : ) Nog för att jag har en ovanligt liten flat, men hur gick det egentligen till?? Jag är i alla fall hemskt nöjd med den inställningen hos henne. Fram till varje pris... Markeringen kommer så småningom, just den biten är jag inte så orolig för längre, för nu verkar det ändå som om hon har fattat. Sen kommer hon nog aldrig bli den där hunden som klipper rullen och vänder supersnabbt, men det kan jag kanske leva med. Det har jag ju gjort med Maiden i alla år så.... Det är väl något jag gör i inlärningen som blir tokigt i hundhuvudet, men vad vet jag inte. Mina kursare har inte det problemet, ingen av dem...
I tisdags skyndade jag mig ut efter jobbet och körde ett lydnadspass, som egentligen varken gick bra eller dåligt. Hon kan nog bättre, men det var inte så illa heller. När vi hade slappat en stund så var det dags att åka till räddningsträningen, och jag var lite nyfiken på hur det skulle funka med fastrullen i den situationen och på andra människor än husse. Jodå. Första figgen satte vi ut helt öppet bara en bit ut. Hedvig stack dit och trampade runt, t o m gnällde, försökte ta stackars Kickis vantar osv. Till slut fick Kicki hjälpa henne och då gick det väl bra tycker jag. Sedan gick det bättre och vi körde flera markeringar med fastrullen. Den sista var en lega som var lite bökig att komma intill, men med Hedvigs vanliga filosofi så hade rivit hela legan och gått in till figgen innan hon markerade : ) Nu låter det ju som om jag helt har lämnat min tanke med att hunden ALLTID ska tro att den ska få en lösrulle, men självklart varvar vi fastrullen med lösrullar. Vi börjar och slutar med löst, och så fort det bara har satt sig liiiite mera, så kommer jag köra mycket löst igen.
Igår åkte jag ut till Gitte och Caxa och tränade lydnad. En trevlig stund i vårsolen. Vi tränade parallellt med varandra för jag ville ha den störningen, och det gick riktigt bra. Det enda som blev för mycket för Hedvig var när Gitte kastade apporbocken till Caxa just när Hedvig och jag stod stilla inför en inkallning. Hedvig for upp, men på ett -ganska skarpt- nej så struntade hon i den. Sen var hon på väg en gång till men då hann jag hejda henne tidigare. Placeringen är mycket bättre nu tycker jag. och det mesta funkar hyfsat. Fjärren funkar bra utan störning men Hedvig kan släppa kontakten när jag går ifrån och då funkar det inte. Bara att träna.... Det blev varken ruta eller hopp igår, men jag ska försöka få tid till ett pass i em innan jag ska hälsa på mamma och pappa och sedan spela.
Maiden och jag hade väldigt mycket sett fram emot att träna med vår gode gamle vän Moltas, och givetvis hans gammelmatte Malena både i dag och i morgon, men stackars Malena ligger i influensa så det blev inget av det. Får hoppas att det blir fler tillfällen!
Nu är det dags att pysa iväg till jobbet. Hoppas på att mina jeans har torkat framför kaminen........
Kommentarer
Postat av: Pernilla
Hedvig är bara för skön. :) Dumle som varit snabb med fastrullen har helt plötsligt börjat pussas innan han tar den. Jag kände mig först lite uppgiven i tisdags när det var hångel på varenda figge, sen vände vi det till något positivt - hellre en hund som verkligen är ordentligt ända fram (det är ju alltså inte fel på figurantintresset ;) ) än att han skulle ta rullen för snabbt (vilket han gjort några gånger under en period i höstas :S) :D
Trackback