Grådisig helg
Måndag morgon och jag har nästan lite panik över massa nyttosaker som jag hade tänkt göra, och borde ha gjort, den här helgen, men som inte blivit av. Jag förstår inte att jag har så svårt att sköta mig!!?
I fredags så bestämde vi oss efter några veckors ältande, för att köpa en ny bil. Tanken har hela tiden varit en liten åka-till-jobbet-bil till Anders. Idag har vi en renault espace och en chrysler voyager, och två stora bilar känns onödigt. Men när vi köpte chryslern så var renaulten redan såpass gammal och nergången så att den inte var värd nåt i inbyte, så det var väl vettigt just då... Nu blev det i alla fall en liten Opel Agila -00 och den ska hämtas på torsdag. Inte precis någon pärla, men priset var rätt och den gick faktiskt bättre än väntat.
I lördags tog jag bara Hedvig och ett par dummies på en promenad. promenerade lite, stannade gjorde nån liten övning och promenerade igen. I en glänta lade jag ut båda dummiesarna och sedan gick vi vidare, och min tanke var att vi skulle ta dem som ett litet sök på tillbakavägen. Men, matte är klantig och Hedvig har ett rysligt gott minne. Vi gick ganska långt in i skogen innan vi vände om och gick tillbaka. Hedvig sprang som alltid lös 30-40 meter framför mig på skogsvägen och jag gick och tänkte på allt och inget. Rätt som det är ser jag hur hon sätter fart och drar iväg. Jag ser på hela henne att den inte är någon idé att ropa, så jag knallar in i skogen. En bra bit in, men vägen svänger just där så jag kunde ana vägen ganska lång bit, men såg den inte. Det dröjde inte länge förrän jag hör Hedvig där hon kommer i högsta fart och rusar på vägen fram och tillbaka och letar efter mig. Samtidigt som jag tycker lite synd om henne så är jag rätt nöjd, för hon får banne mig hålla reda på mig! Till slut kopplar hon på näsan och kommer med dunder och brak genom skogen. Fram till mig, och just som jag ska säga "stackars Hedvig var du ensam i skogen..." för ytterligare förstärka, så duttar hon nosen på mig och drar igen. Som tur var blev jag så paff så jag hann inte bli arg... Det som hände var att Hedvig rusade ut till skogsvägen och hämtade dummyn som hon släppt där och kom med den till mig. Hon hade alltså dragit iväg säkert 250 meter till vårt lilla sök, plockat med sig dummyn, men släppt den för att kunna leta rätt på mig! Men hade stenkoll på var den låg!! Jaja, hon får inte dra iväg så, och jag var till hälften irriterad på henne, men samtidigt så var det såå charmigt...
Igår var det räddningshundträning i vår lilla grupp. Vi åkte ner till ett jättebra område i Vislanda och fick oss en genomkörare. I princip alla hundarna var lite struliga, med Hedvig gick faktiskt riktigt riktigt bra. Igår var första gången på länge som jag körde egentligt sök, för vi har ju bara tränat markeringar under en tid nu. Men hon gick jättebra, liite hångel hos ett par av figgarna, men på de stora hela jättebra. I rasmassorna skuttade hon som en stenget, och inte ens där, där det var svårt att ta sig ut från figgen när man väl kommit in till den, blev hon ståendes. Härligt : )
Vädret har varit riktigt dimmigt, disigt, grått, mulet och trist hela helgen, så jag har i stort sett inte tagit ett enda kort! Jag ville ju ha om inte sol, eller i alla fall klart väder, så det går att fota nåt på längre håll än 30 meter : (
I fredags så bestämde vi oss efter några veckors ältande, för att köpa en ny bil. Tanken har hela tiden varit en liten åka-till-jobbet-bil till Anders. Idag har vi en renault espace och en chrysler voyager, och två stora bilar känns onödigt. Men när vi köpte chryslern så var renaulten redan såpass gammal och nergången så att den inte var värd nåt i inbyte, så det var väl vettigt just då... Nu blev det i alla fall en liten Opel Agila -00 och den ska hämtas på torsdag. Inte precis någon pärla, men priset var rätt och den gick faktiskt bättre än väntat.
I lördags tog jag bara Hedvig och ett par dummies på en promenad. promenerade lite, stannade gjorde nån liten övning och promenerade igen. I en glänta lade jag ut båda dummiesarna och sedan gick vi vidare, och min tanke var att vi skulle ta dem som ett litet sök på tillbakavägen. Men, matte är klantig och Hedvig har ett rysligt gott minne. Vi gick ganska långt in i skogen innan vi vände om och gick tillbaka. Hedvig sprang som alltid lös 30-40 meter framför mig på skogsvägen och jag gick och tänkte på allt och inget. Rätt som det är ser jag hur hon sätter fart och drar iväg. Jag ser på hela henne att den inte är någon idé att ropa, så jag knallar in i skogen. En bra bit in, men vägen svänger just där så jag kunde ana vägen ganska lång bit, men såg den inte. Det dröjde inte länge förrän jag hör Hedvig där hon kommer i högsta fart och rusar på vägen fram och tillbaka och letar efter mig. Samtidigt som jag tycker lite synd om henne så är jag rätt nöjd, för hon får banne mig hålla reda på mig! Till slut kopplar hon på näsan och kommer med dunder och brak genom skogen. Fram till mig, och just som jag ska säga "stackars Hedvig var du ensam i skogen..." för ytterligare förstärka, så duttar hon nosen på mig och drar igen. Som tur var blev jag så paff så jag hann inte bli arg... Det som hände var att Hedvig rusade ut till skogsvägen och hämtade dummyn som hon släppt där och kom med den till mig. Hon hade alltså dragit iväg säkert 250 meter till vårt lilla sök, plockat med sig dummyn, men släppt den för att kunna leta rätt på mig! Men hade stenkoll på var den låg!! Jaja, hon får inte dra iväg så, och jag var till hälften irriterad på henne, men samtidigt så var det såå charmigt...
Igår var det räddningshundträning i vår lilla grupp. Vi åkte ner till ett jättebra område i Vislanda och fick oss en genomkörare. I princip alla hundarna var lite struliga, med Hedvig gick faktiskt riktigt riktigt bra. Igår var första gången på länge som jag körde egentligt sök, för vi har ju bara tränat markeringar under en tid nu. Men hon gick jättebra, liite hångel hos ett par av figgarna, men på de stora hela jättebra. I rasmassorna skuttade hon som en stenget, och inte ens där, där det var svårt att ta sig ut från figgen när man väl kommit in till den, blev hon ståendes. Härligt : )
Vädret har varit riktigt dimmigt, disigt, grått, mulet och trist hela helgen, så jag har i stort sett inte tagit ett enda kort! Jag ville ju ha om inte sol, eller i alla fall klart väder, så det går att fota nåt på längre håll än 30 meter : (
Kommentarer
Trackback