Hehe
Först går det en vecka mellan gångerna, och nu blev det två dagar på rad. Inte så stabil i mitt bloggande kanske...
Igår var det en sån där helt underbar dag. Vädermässigt alltså. Det var 20 grader och solsken, och trots att det blåste lite så var vinden inte kall. Gick en lång runda med Hedvig i skogen. Tog med en dummy och gjorde några småövningar, som faktiskt gick riktigt bra. Hon gör fina avlämningar vid min sida, fast jag undrar hur jag ska få avlämningarna att bli lika ... intensiva ... som när hon varje morgon försöker bjuda mig antingen hundarnas bustrasa eller en strumpa och helst vill att jag ska ta emot den med munnen. Ju mer trött jag blir på henne, ju mer jag motar bort henne ju mer övertygad blir hon om att jag faktiskt BEHÖVER en bustrasa klockan fem på morgonen. Kan någon förklara för henne hur FEL hon har??? Fast det är lite svårt vid den tiden på dygnet, så försöker jag glädjas åt att hon är pigg! Efter promenaden igår var jag bara hemma och bytte hund, och tog både Haddock och Maiden på en lite kortare runda. Haddock är lite stel efter helgens äventyr, men jag tror inte att det är något allvarligt. Träningsvärk kanhända?
Idag är det en lite halvjobbig dag, fast morgondagen lär bli ännu värre. Idag ska nya prover tas på Hedvig, och i morgon ska svaret komma. Nu kommer det troligen att bli definitivt. Åt ena eller andra hållet. Det jobbigaste vore nog att få ett ofullständigt svar. Jag vill veta nu - och kunna gå vidare, oavsett om det blir med räddning eller "bara" med jakt och lydnad. Och om det blir "tvunget" boka upp en liten valp som kan ersätta Hedvig i räddningen.... Fast jag tror inte att det finns någon som KAN ersätta henne. Med sådan ofattbar arbetslust och oräddhet, och figurantintresse av sällan skådat slag. Jag har väl kommit till slutsatsen att jag inte kan sluta med räddningen, trots att man ibland blir vansinnig på alla dumheter inom den världen! Tänker inte gå in på detaljer, men det är mycket tjafs tycker jag, och när jag senast nämnde ett av dessa tjafs-ämnen för en god vän som höll på med räddning tidigare, så svarade hon "nu minns jag varför jag slutade". Synd. Men det hjälps inte. Det positiva överväger trots allt : )
Igår kom pappa hem på sjukhuset och var riktigt pigg. Har inte varit uppe på sjukhuset de sista dagarna, dels har de varit fulla av annat, och dels har han haft andra besök - man får ju sprida 'riskerna' lite. Men jag har pratat med honom i telefon, och tyckt att han har verkat piggare än på länge. Önskar inget hellre än att det kan få vara lugnt för honom nu. Han behöver tid att återhämta sig så gott det går, även om vi alla vet att han aldrig kommer att bli som förr igen. Men vem av oss blir det....?
Igår var det en sån där helt underbar dag. Vädermässigt alltså. Det var 20 grader och solsken, och trots att det blåste lite så var vinden inte kall. Gick en lång runda med Hedvig i skogen. Tog med en dummy och gjorde några småövningar, som faktiskt gick riktigt bra. Hon gör fina avlämningar vid min sida, fast jag undrar hur jag ska få avlämningarna att bli lika ... intensiva ... som när hon varje morgon försöker bjuda mig antingen hundarnas bustrasa eller en strumpa och helst vill att jag ska ta emot den med munnen. Ju mer trött jag blir på henne, ju mer jag motar bort henne ju mer övertygad blir hon om att jag faktiskt BEHÖVER en bustrasa klockan fem på morgonen. Kan någon förklara för henne hur FEL hon har??? Fast det är lite svårt vid den tiden på dygnet, så försöker jag glädjas åt att hon är pigg! Efter promenaden igår var jag bara hemma och bytte hund, och tog både Haddock och Maiden på en lite kortare runda. Haddock är lite stel efter helgens äventyr, men jag tror inte att det är något allvarligt. Träningsvärk kanhända?
Idag är det en lite halvjobbig dag, fast morgondagen lär bli ännu värre. Idag ska nya prover tas på Hedvig, och i morgon ska svaret komma. Nu kommer det troligen att bli definitivt. Åt ena eller andra hållet. Det jobbigaste vore nog att få ett ofullständigt svar. Jag vill veta nu - och kunna gå vidare, oavsett om det blir med räddning eller "bara" med jakt och lydnad. Och om det blir "tvunget" boka upp en liten valp som kan ersätta Hedvig i räddningen.... Fast jag tror inte att det finns någon som KAN ersätta henne. Med sådan ofattbar arbetslust och oräddhet, och figurantintresse av sällan skådat slag. Jag har väl kommit till slutsatsen att jag inte kan sluta med räddningen, trots att man ibland blir vansinnig på alla dumheter inom den världen! Tänker inte gå in på detaljer, men det är mycket tjafs tycker jag, och när jag senast nämnde ett av dessa tjafs-ämnen för en god vän som höll på med räddning tidigare, så svarade hon "nu minns jag varför jag slutade". Synd. Men det hjälps inte. Det positiva överväger trots allt : )
Igår kom pappa hem på sjukhuset och var riktigt pigg. Har inte varit uppe på sjukhuset de sista dagarna, dels har de varit fulla av annat, och dels har han haft andra besök - man får ju sprida 'riskerna' lite. Men jag har pratat med honom i telefon, och tyckt att han har verkat piggare än på länge. Önskar inget hellre än att det kan få vara lugnt för honom nu. Han behöver tid att återhämta sig så gott det går, även om vi alla vet att han aldrig kommer att bli som förr igen. Men vem av oss blir det....?
Kommentarer
Trackback