Skön lördag
En lagom slapp lördag är snart till ända, och jag har segat långt ner i fåtöljen.
Idag har jag aktiverat alla hundarna en och en och känner mig rätt nöjd med det. Tror att de behöver lite egen uppmärksamhet emellanåt. Maiden och Haddock fick varsin promenad, kanske inte kvalificerar för att kalla det långpromenad, men det är väl kanske 4 km runt. Maiden fick sällskap en bit på vägen av granne Sonja och hennes jättestora Borzoi Masse. Masse har nytta av lite samvaro med annan hund så det blev perfekt. Haddock fick hänga med ut i terrängen för matte fick för sig att plocka svamp igen. Nu får jag snart sluta plocka, jag vet inte vad jag ska ha all svamp till............
Hedvig tog jag i bilen och så åkte vi och tränade lydnad i stället. Hon var såååå duktig! Rutan funkar ju fortfarande inte hundra, men jag tror i alla fall att det är på rätt väg. Inkallning med ställande var kanon, och hon hade bra kontakt och följsamhet i fria följet. Lite för het i hoppet , så när hon landade och satte sig på andra sidan, och jag sade 'braaa' (väldigt lugnt) så hoppade hon glatt tillbaka. Gjorde om det, bara uthoppet, och gick till henne på andra sidan och avslutade. Innan vi åkte hem gjorde jag om det och då satt det i det närmaste perfekt : ) Fjärren gick jättebra, och apporteringen också, fast jag fuskade lite och använde metallapporten. Hon tar faktiskt den bättre, men det var inte anledningen. Jag hittade inte min egen träapport, och den som fanns på klubben var supertuggad i mitten, och eftersom problemet för Hedvig är att ta den på mitten och inte i ändarna, så är det ju rätt dumt att träna med en som är flisig och vass...
Jag bestämde mig hastigt och lustigt för att efteranmäla till tävlingen i Värnamo nästa helg. Men så kom jag på att Hedvig ju kommer att sövas för tandborttagningen på torsdag och då är det 28 dagars karens.... Nåja, det går fler tåg. Har faktiskt tänkt mig att börja nafsa lite på momenten i trean framöver, så kanske vi skulle kunna få ett förstapris i tvåan, och sen komma till start i trean till våren. Eller kanske inte..... *rodnar* Nåja. Mål måste man ju ha! Den här hösten har känts lite konstig. För det första kom den fort på, och sen har jag väl varit lite off när jag inte vetat hur det skulle bli med Hedvig.
Nu ska jag flytta från fåtölj till soffa och titta på en film. En påse chips hade varit gott.......
Septembers sista...
...fredag. Någon mer än jag som inte fattar vart den här månaden tog vägen??? Ur en synvinkel - med tanke på att jag ju inte har vetat hur Hedvigs hälsa varit - har det varit en tung och dryg månad, men nu när man ser tillbaka så har det ju gått hur fort som helst.
Det känns verkligen skönt att ha fått åtminstone lite svar när det gäller Hedvig, och möjligen ÄR det lite tidigt att ropa hej, men jag gör det ändå. Hade hon inte varit pigg så hade jag väl varit ännu mera orolig nu än innan, men nu är hon ju tok-pigg! Jag vet inte om ni minns, eller ens om jag har skrivit förresten, men jag vet att jag har sagt till en del, att hon i våras och somras hade väldigt dålig koncentrationsförmåga? Även den är mycket bättre! Igår träffades Anders och jag och Kicki på klubben för att träna lydnad och miljöbana. Var där klockan sex och tog kanske ut hundarna kvart över (hindren måste upp och ner varje gång för vi har inte plats att ha dem uppe jämt). Sedan tränade vi, tog en fikapaus men då hade jag Hedvig först uppkopplad ute och satt sedan bredvid ute och fikade. Tränade lite till, "lade ifrån mig" henne på plan när vi plockade ihop, och då var nog klockan kvart över åtta ungefär. Och hon var lika pigg då! I augusti hade hon varit slut i pannan vid kvart i sju.
Oj, vad jag ältar vad detta kan ha berott på. Jag är själv inne på att fästingmedel har ett finger med i spelet, men det finns ju inget som bevisar, finns inga studier på det, men jag undrar ändå... Annars kan det kanske ha med andra hormonsvängningar att göra, men hon har inte löpt vare sig före, under eller efter sommaren. Februari senast. Hur som helst - hon är jättepigg, och jag är jätteglad! Funderar på att kasta in en efteranmälan till lydnadstävling här i Värnamo nästa helg. Tänkte på det innan, men eftersom jag inte visste om jag skulle få börja medicinera efter detta senaste provet, och aldrig hade haft dispensen klar på en dryg vecka, så ville jag avvakta... Får grunna lite till :D Helgen därefter är det funktionskontroll, och jag ska faktiskt gå med Hedvig - inte Maiden. Vi har gjort så i höst att vi har delat på funktionskontrollerna, för att kunna mixa godkända och icke godkända ekipage. Förra helgens funktionskontroll slog väl ut, och det är så nyttigt framför allt för de nya förarna att gå under bedömning en hel dag. Och för egen del ska det bli väldigt intressant att se hur Hedvig tänker hålla ihop. Om hon tänker köra slut på sig på första figuranten genom att gräva fram den med både tänder och tassar, eller spara på sig genom att markera den direkt : )
Min underbart goa och mycket mycket duktiga, pålitliga, superstabila Maiden ska snart bli pensionär, därför gör jag ingen funktionskontroll med henne nu. Jag tillhör dem som själv vill fatta beslutet att det är dags - inte "straffa ut" mig på underkända funktionskontroller - och det kommer att bli senare i höst. Hon är fortfarande riktigt riktigt bra, och hon är jättepigg, men hon är 10 år, och jag har märkt att den fysiska orken har dalat en del, och börja fys-träna en 10 åring på det sättet....njae, det tror jag inte riktigt på. Det är vemodigt, men det känns ändå helt rätt.
Ska jag hinna med att tvätta Haddocks öron med dubbla medel och antibiotikasalva + tvätta och smörja hans brännsår (som dock börjar torka upp och se lite bättre ut) så är det hög tid nu! Tjingeling!
Det känns verkligen skönt att ha fått åtminstone lite svar när det gäller Hedvig, och möjligen ÄR det lite tidigt att ropa hej, men jag gör det ändå. Hade hon inte varit pigg så hade jag väl varit ännu mera orolig nu än innan, men nu är hon ju tok-pigg! Jag vet inte om ni minns, eller ens om jag har skrivit förresten, men jag vet att jag har sagt till en del, att hon i våras och somras hade väldigt dålig koncentrationsförmåga? Även den är mycket bättre! Igår träffades Anders och jag och Kicki på klubben för att träna lydnad och miljöbana. Var där klockan sex och tog kanske ut hundarna kvart över (hindren måste upp och ner varje gång för vi har inte plats att ha dem uppe jämt). Sedan tränade vi, tog en fikapaus men då hade jag Hedvig först uppkopplad ute och satt sedan bredvid ute och fikade. Tränade lite till, "lade ifrån mig" henne på plan när vi plockade ihop, och då var nog klockan kvart över åtta ungefär. Och hon var lika pigg då! I augusti hade hon varit slut i pannan vid kvart i sju.
Oj, vad jag ältar vad detta kan ha berott på. Jag är själv inne på att fästingmedel har ett finger med i spelet, men det finns ju inget som bevisar, finns inga studier på det, men jag undrar ändå... Annars kan det kanske ha med andra hormonsvängningar att göra, men hon har inte löpt vare sig före, under eller efter sommaren. Februari senast. Hur som helst - hon är jättepigg, och jag är jätteglad! Funderar på att kasta in en efteranmälan till lydnadstävling här i Värnamo nästa helg. Tänkte på det innan, men eftersom jag inte visste om jag skulle få börja medicinera efter detta senaste provet, och aldrig hade haft dispensen klar på en dryg vecka, så ville jag avvakta... Får grunna lite till :D Helgen därefter är det funktionskontroll, och jag ska faktiskt gå med Hedvig - inte Maiden. Vi har gjort så i höst att vi har delat på funktionskontrollerna, för att kunna mixa godkända och icke godkända ekipage. Förra helgens funktionskontroll slog väl ut, och det är så nyttigt framför allt för de nya förarna att gå under bedömning en hel dag. Och för egen del ska det bli väldigt intressant att se hur Hedvig tänker hålla ihop. Om hon tänker köra slut på sig på första figuranten genom att gräva fram den med både tänder och tassar, eller spara på sig genom att markera den direkt : )
Min underbart goa och mycket mycket duktiga, pålitliga, superstabila Maiden ska snart bli pensionär, därför gör jag ingen funktionskontroll med henne nu. Jag tillhör dem som själv vill fatta beslutet att det är dags - inte "straffa ut" mig på underkända funktionskontroller - och det kommer att bli senare i höst. Hon är fortfarande riktigt riktigt bra, och hon är jättepigg, men hon är 10 år, och jag har märkt att den fysiska orken har dalat en del, och börja fys-träna en 10 åring på det sättet....njae, det tror jag inte riktigt på. Det är vemodigt, men det känns ändå helt rätt.
Ska jag hinna med att tvätta Haddocks öron med dubbla medel och antibiotikasalva + tvätta och smörja hans brännsår (som dock börjar torka upp och se lite bättre ut) så är det hög tid nu! Tjingeling!
Frustrerad --- och lite senare glad :D
40 minuter efter att jag skrev det här nedan, ringde veterinären. Hedvigs prover var förvisso inte helt bra, men har gått åt rätt håll!!! Båda T4-värdena har gått upp, TSH står kvar och TGAA var negativt. Det där med TGAA fattar jag inte riktigt, för det råder visst delade meningar om huruvida man ska ta det eller ej, men hur som helst. Värden har blivit BÄTTRE!! Hade hon verkligen haft en sköldkörtelrubbning så borde de ha blivit SÄMRE. Även om sjukdomen har ett långsamt förlopp, så borde de ju i alla fall inte ha ändrat sig till det bättre. Just nu önskar jag att jag hade kunnat piffa upp min blogg med små glada gubbar och hoppande bollar och sånt, för så känns det just nu :D :D :D Nya prover ska tas igen, givetvis, för att följa upp, men fr o m utgår jag från att hon är frisk!!!
Till att börja med ska vi till veterinären nästa vecka igen och ta bort den där tanden som hon har spräckt...
***************************
Har varit helt inställd på att få besked om proverna idag. Men med min vanliga tur var de inte klara hos labbet. Jag tror jag får ett nervsammanbrott!!!!!!!
Om någon fattar varför det inte går att lämna kommentarer här, alltså varför verifieringsbilden inte kommer upp, så förklara gärna det för mig för jag fattar noll...
Hehe
Först går det en vecka mellan gångerna, och nu blev det två dagar på rad. Inte så stabil i mitt bloggande kanske...
Igår var det en sån där helt underbar dag. Vädermässigt alltså. Det var 20 grader och solsken, och trots att det blåste lite så var vinden inte kall. Gick en lång runda med Hedvig i skogen. Tog med en dummy och gjorde några småövningar, som faktiskt gick riktigt bra. Hon gör fina avlämningar vid min sida, fast jag undrar hur jag ska få avlämningarna att bli lika ... intensiva ... som när hon varje morgon försöker bjuda mig antingen hundarnas bustrasa eller en strumpa och helst vill att jag ska ta emot den med munnen. Ju mer trött jag blir på henne, ju mer jag motar bort henne ju mer övertygad blir hon om att jag faktiskt BEHÖVER en bustrasa klockan fem på morgonen. Kan någon förklara för henne hur FEL hon har??? Fast det är lite svårt vid den tiden på dygnet, så försöker jag glädjas åt att hon är pigg! Efter promenaden igår var jag bara hemma och bytte hund, och tog både Haddock och Maiden på en lite kortare runda. Haddock är lite stel efter helgens äventyr, men jag tror inte att det är något allvarligt. Träningsvärk kanhända?
Idag är det en lite halvjobbig dag, fast morgondagen lär bli ännu värre. Idag ska nya prover tas på Hedvig, och i morgon ska svaret komma. Nu kommer det troligen att bli definitivt. Åt ena eller andra hållet. Det jobbigaste vore nog att få ett ofullständigt svar. Jag vill veta nu - och kunna gå vidare, oavsett om det blir med räddning eller "bara" med jakt och lydnad. Och om det blir "tvunget" boka upp en liten valp som kan ersätta Hedvig i räddningen.... Fast jag tror inte att det finns någon som KAN ersätta henne. Med sådan ofattbar arbetslust och oräddhet, och figurantintresse av sällan skådat slag. Jag har väl kommit till slutsatsen att jag inte kan sluta med räddningen, trots att man ibland blir vansinnig på alla dumheter inom den världen! Tänker inte gå in på detaljer, men det är mycket tjafs tycker jag, och när jag senast nämnde ett av dessa tjafs-ämnen för en god vän som höll på med räddning tidigare, så svarade hon "nu minns jag varför jag slutade". Synd. Men det hjälps inte. Det positiva överväger trots allt : )
Igår kom pappa hem på sjukhuset och var riktigt pigg. Har inte varit uppe på sjukhuset de sista dagarna, dels har de varit fulla av annat, och dels har han haft andra besök - man får ju sprida 'riskerna' lite. Men jag har pratat med honom i telefon, och tyckt att han har verkat piggare än på länge. Önskar inget hellre än att det kan få vara lugnt för honom nu. Han behöver tid att återhämta sig så gott det går, även om vi alla vet att han aldrig kommer att bli som förr igen. Men vem av oss blir det....?
Igår var det en sån där helt underbar dag. Vädermässigt alltså. Det var 20 grader och solsken, och trots att det blåste lite så var vinden inte kall. Gick en lång runda med Hedvig i skogen. Tog med en dummy och gjorde några småövningar, som faktiskt gick riktigt bra. Hon gör fina avlämningar vid min sida, fast jag undrar hur jag ska få avlämningarna att bli lika ... intensiva ... som när hon varje morgon försöker bjuda mig antingen hundarnas bustrasa eller en strumpa och helst vill att jag ska ta emot den med munnen. Ju mer trött jag blir på henne, ju mer jag motar bort henne ju mer övertygad blir hon om att jag faktiskt BEHÖVER en bustrasa klockan fem på morgonen. Kan någon förklara för henne hur FEL hon har??? Fast det är lite svårt vid den tiden på dygnet, så försöker jag glädjas åt att hon är pigg! Efter promenaden igår var jag bara hemma och bytte hund, och tog både Haddock och Maiden på en lite kortare runda. Haddock är lite stel efter helgens äventyr, men jag tror inte att det är något allvarligt. Träningsvärk kanhända?
Idag är det en lite halvjobbig dag, fast morgondagen lär bli ännu värre. Idag ska nya prover tas på Hedvig, och i morgon ska svaret komma. Nu kommer det troligen att bli definitivt. Åt ena eller andra hållet. Det jobbigaste vore nog att få ett ofullständigt svar. Jag vill veta nu - och kunna gå vidare, oavsett om det blir med räddning eller "bara" med jakt och lydnad. Och om det blir "tvunget" boka upp en liten valp som kan ersätta Hedvig i räddningen.... Fast jag tror inte att det finns någon som KAN ersätta henne. Med sådan ofattbar arbetslust och oräddhet, och figurantintresse av sällan skådat slag. Jag har väl kommit till slutsatsen att jag inte kan sluta med räddningen, trots att man ibland blir vansinnig på alla dumheter inom den världen! Tänker inte gå in på detaljer, men det är mycket tjafs tycker jag, och när jag senast nämnde ett av dessa tjafs-ämnen för en god vän som höll på med räddning tidigare, så svarade hon "nu minns jag varför jag slutade". Synd. Men det hjälps inte. Det positiva överväger trots allt : )
Igår kom pappa hem på sjukhuset och var riktigt pigg. Har inte varit uppe på sjukhuset de sista dagarna, dels har de varit fulla av annat, och dels har han haft andra besök - man får ju sprida 'riskerna' lite. Men jag har pratat med honom i telefon, och tyckt att han har verkat piggare än på länge. Önskar inget hellre än att det kan få vara lugnt för honom nu. Han behöver tid att återhämta sig så gott det går, även om vi alla vet att han aldrig kommer att bli som förr igen. Men vem av oss blir det....?
Måndag igen
och det är en hel vecka sen jag uppdaterade. Fy på mig... och nu har jag dessutom brådis!
Förra veckan var intensiv, man kan säga att det gick i ett. Dels mycket på jobbet, men mycket på kvällarna också. Möte på klubben ang. kursstarter i tisdags, därefter räddningsträning. Vi var väldigt få så vi blev klara ganska tidigt. Så tidigt att vi åkte hem till Kicki och fikade efteråt : ) I onsdags var jag hos pappa på sjukhuset efter jobbet, och sen var jag bara hem och vände och åkte iväg igen för att träffa en gammal kompis och gå ut och äta med henne. Mycket trevligt var det !
I torsdags var det dags för första IPO-R kurstillfället. Det är verkligen nyttigt och dessutom roligt för man får en träningskick, och blir sugen på att ösa på med både miljöbanan och lydnaden! Tyvärr har vi inte plats att ha alla hinder utplacerade på appellplanen så det är ett kånkande och slitande innan man kan träna, och då blir det inte av att man åker dit bara för att köra lite snabbt så där...
Fredagen gick åt till förberedelser för funktionskontrollen, och hela lördagen gick åt att genomföra den. Jag var provledare, men Anders och Haddock deltog. Inte utan en viss dramatik då Haddock av någon anledning som ingen begriper smög i väg ut i skogen. Ingen såg riktigt hur detta gick till - men han var borta en god stund. Plockades sedan upp med bil, och var då rejält tilltufsad. Att han har suttit fast i sitt tjänstetecken som han hade på sig är det inget tvivel om, för han hade slitit sönder både det och skinnet i armhålan. Med all sannolikhet har han dessutom hamnat i Lagan som bitvis är både ström och har kanter som är väldigt svåra att ta sig upp från. Kanske tur att vattenståndet är högt just nu. Man kan bara tänka sig vad som kunde hänt, men man gör nog klokast i att inte grubbla på det då det omedelbart resulterar i magknip. Trots att han var mycket, mycket stukad efter detta, så lyckades han få till ett riktigt bra ruinsök efteråt, och blev godkänd. Han gick kanonbra hela dagen, så det kändes bra att han kunde genomföra det sista söket också.
igår blev det mest slapperi, och lite pyssel härhemma. Borde ha gjort en storstädning, men det blev i alla fall både tvättat och grovröjt. Bytte lite glödlampor och placerade ut musfällor (dags nu när hösten har kommit...) så det blev liiite gjort i alla fall. På eftermiddagen for Anders och jag iväg och tränade lite apportering. Hedvig fick ett sök i lite bökig terräng, som hon löste finfint, en dirigering - som hon fixade men mera med sök än med dirigering... Hmm "kan själv"-faktorn var rätt hög där, så det blev "tvunget" att göra några stoppövningar efter det.... Sen avslutade vi med en ganska lång markering, där hon inte såg nedslaget, men ändå löste mycket bra så jag är helnöjd. Maiden fick ett liknande sök och löste det hyggligt, men inte så fort. Haddock som var igång hela lördagen fick vila - även om han gärna hade hjälpt till lite med söket : )
Nu är det hög tid att ta sig iväg till jobbet!! Tjingeling
Förra veckan var intensiv, man kan säga att det gick i ett. Dels mycket på jobbet, men mycket på kvällarna också. Möte på klubben ang. kursstarter i tisdags, därefter räddningsträning. Vi var väldigt få så vi blev klara ganska tidigt. Så tidigt att vi åkte hem till Kicki och fikade efteråt : ) I onsdags var jag hos pappa på sjukhuset efter jobbet, och sen var jag bara hem och vände och åkte iväg igen för att träffa en gammal kompis och gå ut och äta med henne. Mycket trevligt var det !
I torsdags var det dags för första IPO-R kurstillfället. Det är verkligen nyttigt och dessutom roligt för man får en träningskick, och blir sugen på att ösa på med både miljöbanan och lydnaden! Tyvärr har vi inte plats att ha alla hinder utplacerade på appellplanen så det är ett kånkande och slitande innan man kan träna, och då blir det inte av att man åker dit bara för att köra lite snabbt så där...
Fredagen gick åt till förberedelser för funktionskontrollen, och hela lördagen gick åt att genomföra den. Jag var provledare, men Anders och Haddock deltog. Inte utan en viss dramatik då Haddock av någon anledning som ingen begriper smög i väg ut i skogen. Ingen såg riktigt hur detta gick till - men han var borta en god stund. Plockades sedan upp med bil, och var då rejält tilltufsad. Att han har suttit fast i sitt tjänstetecken som han hade på sig är det inget tvivel om, för han hade slitit sönder både det och skinnet i armhålan. Med all sannolikhet har han dessutom hamnat i Lagan som bitvis är både ström och har kanter som är väldigt svåra att ta sig upp från. Kanske tur att vattenståndet är högt just nu. Man kan bara tänka sig vad som kunde hänt, men man gör nog klokast i att inte grubbla på det då det omedelbart resulterar i magknip. Trots att han var mycket, mycket stukad efter detta, så lyckades han få till ett riktigt bra ruinsök efteråt, och blev godkänd. Han gick kanonbra hela dagen, så det kändes bra att han kunde genomföra det sista söket också.
igår blev det mest slapperi, och lite pyssel härhemma. Borde ha gjort en storstädning, men det blev i alla fall både tvättat och grovröjt. Bytte lite glödlampor och placerade ut musfällor (dags nu när hösten har kommit...) så det blev liiite gjort i alla fall. På eftermiddagen for Anders och jag iväg och tränade lite apportering. Hedvig fick ett sök i lite bökig terräng, som hon löste finfint, en dirigering - som hon fixade men mera med sök än med dirigering... Hmm "kan själv"-faktorn var rätt hög där, så det blev "tvunget" att göra några stoppövningar efter det.... Sen avslutade vi med en ganska lång markering, där hon inte såg nedslaget, men ändå löste mycket bra så jag är helnöjd. Maiden fick ett liknande sök och löste det hyggligt, men inte så fort. Haddock som var igång hela lördagen fick vila - även om han gärna hade hjälpt till lite med söket : )
Nu är det hög tid att ta sig iväg till jobbet!! Tjingeling
Morgondravel
Hmm....trots att det har varit en mycket lugn helg som omväxling, så hade det varit såååå sköööönt att få ligga kvar i sängen en stund till. Eller för all del få sitta kvar här; framför brasan, med datorn i knäet och kaffekoppen bredvid. Jobbet lockar just nu inte alls, och särskilt inte som vi nu går in i löneveckan. Den vecka de flesta ser fram emot - men inte jag! Nåja, egentligen är det väl nästa vecka som är lönevecka, men för mig som GÖR lön så är det värsta stöket nu. Jag har inte varit så där väldigt aktiv i jobbsökandet på sistone. Det har varit så mycket annat som har tagit upp min energi, men det betyder inte att jag har ändrat mig... Vissa dagar är jag så trött på det så jag funderar på att strunta i att gå dit. Men så GÖR man ju inte! Typ.
Som sagt helgen har varit lugn. I går var vi i Jönköping och kollade in läget på Biltema och Jula, shoppade lite och sen gick vi i princip bara igenom A6, och åt middag på Soya där. Jag har aldrig varit på Soya inne i Jönköping, men det sägs ju vara ett toppenställe. Det här har mera karaktären fastfood, och jag var inte värst imponerad faktiskt. Det fyllde dock sin funktion, att göra oss mätta och goda så då får man väl vara nöjd ändå : ) Jag tycker nästan alltid att det är mycket folk på A6, men nu har det varit husvagnsmässa på Elmia i helgen, ett stenkast ifrån, och det var en väldig massa folk och bilar i omlopp!
Jag vet inte om jag har nämnt att jag har gått med på att ha en valpkurs i höst. Har bett att få de riktigt små, alltså unga, valparna. I morgon ska vi träffas och fördela ekipagen, så det ska bli lite spännande att se vad jag får. Har en fundering på - beroende på hur små de är - att köra kanske fem eller sex gånger i höst, och sedan följa upp med två eller tre gånger kanske i mars eller så. Då får de lite grunder nu, och så har de vintern på sig att jobba med kontakt och vardagslydnad, och så tar vi tag i de bekymmer som ev. uppstår, efter nyåret. Vet inte om det är en bra variant, men det kan väl i alla fall inte vara värre än att det går att prova...
Dags att ge vovvarna lite frukost, och sen får jag nog ge mig iväg till jobbet vare sig jag vill eller ej :o/
Som sagt helgen har varit lugn. I går var vi i Jönköping och kollade in läget på Biltema och Jula, shoppade lite och sen gick vi i princip bara igenom A6, och åt middag på Soya där. Jag har aldrig varit på Soya inne i Jönköping, men det sägs ju vara ett toppenställe. Det här har mera karaktären fastfood, och jag var inte värst imponerad faktiskt. Det fyllde dock sin funktion, att göra oss mätta och goda så då får man väl vara nöjd ändå : ) Jag tycker nästan alltid att det är mycket folk på A6, men nu har det varit husvagnsmässa på Elmia i helgen, ett stenkast ifrån, och det var en väldig massa folk och bilar i omlopp!
Jag vet inte om jag har nämnt att jag har gått med på att ha en valpkurs i höst. Har bett att få de riktigt små, alltså unga, valparna. I morgon ska vi träffas och fördela ekipagen, så det ska bli lite spännande att se vad jag får. Har en fundering på - beroende på hur små de är - att köra kanske fem eller sex gånger i höst, och sedan följa upp med två eller tre gånger kanske i mars eller så. Då får de lite grunder nu, och så har de vintern på sig att jobba med kontakt och vardagslydnad, och så tar vi tag i de bekymmer som ev. uppstår, efter nyåret. Vet inte om det är en bra variant, men det kan väl i alla fall inte vara värre än att det går att prova...
Dags att ge vovvarna lite frukost, och sen får jag nog ge mig iväg till jobbet vare sig jag vill eller ej :o/
Skön lördag
Igår var jag först och hälsade på pappa på sjukhuset. Han var lite piggare tycker jag, men fortfarande ganska medtagen. Sen var jag och Karin ute och red i regnet. Barbacka. Det var helt ljuvligt, fast träningsvärken idag hade jag klarat mig utan : )
Idag har solen strålat igen. Det har visserligen varit väldigt blåsigt, men ändå en sån där ljuvlig höstdag. Tror att bilderna får tala själva idag...
Tog bara Maiden på en lång skogsrunda på förmiddagen.
Såg några fina svampar, men plockade inget idag.
En fröande rallarros
När vi kom hem var Haddock leksugen. Snälla Maiden?
Jooo....men kom igen...!
NU ÄTER JAG UPP DIG!!
Och sen var leken i full gång.
Som alltid syns det mycket tänder i våra hundars lek....
...och så lite tunga också : )
På eftermiddagen blev det en runda på Store Mosse. Kameran var med för att fånga
vilda djur... Det enda vi såg som var vildare än den här, var en trollslända som
blev suddig på bild...
Men att vi har sån här natur nästan inpå knutarna är lite häftigt. Vi bor ju ändå i Småland...
Tror att detta vatten heter Svartgölen, men är inte helt säker.
En gammal bild från Store Mosse...
och en till... En flygande ekorre?
Fredag igen!
Återigen - vart tar en vecka vägen??? Denna vecka har dock varit relativt lugn, och det känns ju skönt som omväxling. Dessutom verkar helgen bli rätt stillsam och det behövs. Både för kropp, själ och hushåll...
Räddningsträning i tisdags, och Hedvig var superpigg tyckte jag. Var i flera omgångar uppe och balanserade på kanten till sen sopcontainer, funderandes på om det faktiskt skulle gå att hoppa de en och en halv metrarna in till en figurant i en lega med öppningen uppåt.... Fast taskiga matte avbröt det försöket. Lite knepigt dock, för det var ju där hon hade mest och bäst vittring. Men lite bök senare så markerade hon helt rätt framme vid legan. Hittade faktiskt helt stängda legor och körde fastrulle på, och visst minns hon hur man gör! Hon föll lite in sitt gamla beteende att inte vilja lämna figuranten, men efter IPRHFU där hon skötte sig jättebra, så tar jag det mera som marginal i figurantintresset, än som nåt större problem.
I måndags pratade jag med SLU. Där pågår ett projekt kring sköldkörtelrubbning hos hund, och det var ett intressant samtal. Hon som jag pratade med, menar att de värden Hedvig hade vid provtillfället INTE visar sköldkörtelrubbning. Absolut kan det vara ett tidigt stadium, men hon tyckte inte att det var läge att kasta in handduken redan nu. Vid en "riktig" sköldkörtelrubbning går fritt T4 ner och TSH upp (enligt henne, som själv påpekade att hon är genetiker och inte veterinär, men detta borde hon ju begripa...) och Hedvigs TSH låg ju bra till. Fritt T4 var lågt fast inom gränsvärdet, däremot var total T4 rätt långt under normalvärde. Jag kastade fram en fråga kring kombinationen sköldkörtel / fästingmedel. Det finns inga studier kring detta, MEN hon menade att det inte är helt otroligt. För att få bästa info av ett nytt prov så tyckte hon att jag skulle vänta minst sex veckor. Det har nu gått fyra och en halv (redan!) sedan första provet, och jag ska försöka hejda mig ett par veckor till. Sen får vi se om värdena är sämre, bättre eller lika. Just nu tycker jag att hon är så väldigt pigg, men man vet ju inte vad som ligger på motivationskontot riktigt.
Pappa är på sjukhus. Igen. Denna gång är det lunginflammation och han har i ett par dagar nu pendlat mellan 40 graders feber och nästan feberfri. Han fick ett väldigt brett pencilin, som gjorde att magen totalt lade av, så han har varit riktigt dålig några dagar. I går kväll verkade det dock ha vänt och han var lite piggare. Varför ska precis ALLT drabba just honom?? Visst är det så att motståndskraften är mycket dålig när man har en krämpa i botten (parkinsons sjukdom) men det känns inte rättvist!
Igår gick vi en lång runda i skogen. Plockade svamp som jag ska ge bort till en arbetskamrat idag. Hittade ett ställe med massor av kantareller, ett ställe som jag har passerat hur många gånger som helst utan att se svamparna. Där var lite mossigt och de växte liksom upp under mossan. Tyvärr var de flesta för gamla redan : ( Sen hittade jag både trattisar och Karl-Johan, som jag vet att hon tycker om.
Efter promenaden åkte vi ner till sjön och lät hundarna bada. Det var en helt ljuvligt kväll!
Hedvig på promenaden
Hehe....bollen sjönk visst. Här har Hedvig hela huvudet under vatten för att hitta den...
...och till slut fick hon tag i snöret, men det var svårt att få grepp om det.
Vår badkille - överlycklig varje gång han ser sjön!
Förväntansfull blick på husse: Snälla husse, säg apport!
Idag ska jag åka till arbetskamraten Karin och vi ska ut och rida i eftermiddag. Det ska bli så roligt! Hoppas på att solen orkar fram idag också, även om man visst har lovat regn : (
Räddningsträning i tisdags, och Hedvig var superpigg tyckte jag. Var i flera omgångar uppe och balanserade på kanten till sen sopcontainer, funderandes på om det faktiskt skulle gå att hoppa de en och en halv metrarna in till en figurant i en lega med öppningen uppåt.... Fast taskiga matte avbröt det försöket. Lite knepigt dock, för det var ju där hon hade mest och bäst vittring. Men lite bök senare så markerade hon helt rätt framme vid legan. Hittade faktiskt helt stängda legor och körde fastrulle på, och visst minns hon hur man gör! Hon föll lite in sitt gamla beteende att inte vilja lämna figuranten, men efter IPRHFU där hon skötte sig jättebra, så tar jag det mera som marginal i figurantintresset, än som nåt större problem.
I måndags pratade jag med SLU. Där pågår ett projekt kring sköldkörtelrubbning hos hund, och det var ett intressant samtal. Hon som jag pratade med, menar att de värden Hedvig hade vid provtillfället INTE visar sköldkörtelrubbning. Absolut kan det vara ett tidigt stadium, men hon tyckte inte att det var läge att kasta in handduken redan nu. Vid en "riktig" sköldkörtelrubbning går fritt T4 ner och TSH upp (enligt henne, som själv påpekade att hon är genetiker och inte veterinär, men detta borde hon ju begripa...) och Hedvigs TSH låg ju bra till. Fritt T4 var lågt fast inom gränsvärdet, däremot var total T4 rätt långt under normalvärde. Jag kastade fram en fråga kring kombinationen sköldkörtel / fästingmedel. Det finns inga studier kring detta, MEN hon menade att det inte är helt otroligt. För att få bästa info av ett nytt prov så tyckte hon att jag skulle vänta minst sex veckor. Det har nu gått fyra och en halv (redan!) sedan första provet, och jag ska försöka hejda mig ett par veckor till. Sen får vi se om värdena är sämre, bättre eller lika. Just nu tycker jag att hon är så väldigt pigg, men man vet ju inte vad som ligger på motivationskontot riktigt.
Pappa är på sjukhus. Igen. Denna gång är det lunginflammation och han har i ett par dagar nu pendlat mellan 40 graders feber och nästan feberfri. Han fick ett väldigt brett pencilin, som gjorde att magen totalt lade av, så han har varit riktigt dålig några dagar. I går kväll verkade det dock ha vänt och han var lite piggare. Varför ska precis ALLT drabba just honom?? Visst är det så att motståndskraften är mycket dålig när man har en krämpa i botten (parkinsons sjukdom) men det känns inte rättvist!
Igår gick vi en lång runda i skogen. Plockade svamp som jag ska ge bort till en arbetskamrat idag. Hittade ett ställe med massor av kantareller, ett ställe som jag har passerat hur många gånger som helst utan att se svamparna. Där var lite mossigt och de växte liksom upp under mossan. Tyvärr var de flesta för gamla redan : ( Sen hittade jag både trattisar och Karl-Johan, som jag vet att hon tycker om.
Efter promenaden åkte vi ner till sjön och lät hundarna bada. Det var en helt ljuvligt kväll!
Hedvig på promenaden
Hehe....bollen sjönk visst. Här har Hedvig hela huvudet under vatten för att hitta den...
...och till slut fick hon tag i snöret, men det var svårt att få grepp om det.
Vår badkille - överlycklig varje gång han ser sjön!
Förväntansfull blick på husse: Snälla husse, säg apport!
Idag ska jag åka till arbetskamraten Karin och vi ska ut och rida i eftermiddag. Det ska bli så roligt! Hoppas på att solen orkar fram idag också, även om man visst har lovat regn : (
Märkligt...
... hur stor andel av alla mina inlägg som skrivs på morgonen? Men det är väl ett lagom pyssel till morgonkaffet kanske...
I helgen har vi haft ett "belastningsdygn". Som jag skrev i fredags - inte med fokus på tunga, svåra eller jobbiga övningar, utan mera på att vara igång under många timmar. Träffades i fredags kväll och började med gemensam kvällsmat. Sen två småövningar vid klubbstugan innan det var dags att bädda iordning och tränga ihop oss i ett enda rum i stugan. Det blev trångt, men det funkade. Ju trängre dess bättre i det här fallet : ) Förutom en och annan snarkning så var det faktiskt oväntat lugnt.
Efter kvällspromenaden flikade jag in ett litet lydnadspass på Hedvig och hon var supertaggad! Hon har ju gjort så väldigt lite under en hel månad, och blev sååå glad över att få lyda : ) Hon gjorde ett kanonhopp, och gjorde fritt följ riktigt bra också. I fjärrdirigering gjorde hon två fina skiften, och sen gick timern till belysningen ut och det blev kolsvart. Då fick det räcka. Man kanske alltid skulle ha en sån där timer på när man tränar lydnad. För att påminna en om vikten av att träna i korta pass?
På lördagen blev det en orienteringsövning, ett terrängsök, en mörker + hanteringsövning, och avslutningsvis en station med "vanligt" sök. Jag höll i planeringen för det här, men var själv med på allt utom terrängsöket (där jag låg väl gömd bland hallonsnår, högt gräs, nässlor och mygg) och jag tycker nog att det blev ganska lagom. Hedvig har hållt ihop riktigt bra måste jag säga - så nu känns det som jag inte vet vad jag ska tro...... Förvisso kvarstår min teori om att hon ligger så otroligt högt i motivation just i räddningen, så att hon praktiskt taget skulle vara halvdöd innan hon gav upp, men jag tyckte att hon var pigg även efter? Jo, trött förstås, men inte så där låg och...... ledsen? Ledsen är inget bra ord för att beskriva ett hundbeteende, men jag kommer just inte på vad jag ska kalla det. Jag vet att jag inte borde hoppas, men det är svårt att låta bli.....
Husse var sliten från jobbet, och hade ont i kroppen på natten. Han kunde nte sova utan utan tog en jättepromenad på 2,5-3 timmar på morgonkvisten. Efter orienteringen (där jag hade med både Maiden och Hedvig) så fick Haddock vila och Anders körde Maiden i stället. Det var bara när hon som avslutning fick hitta mig som det blev lite förvirrat för henne : )
När vi kommit hem och ätit kvällsmat igår så slocknade jag i fåtöljen och sov sååå gott resten av kvällen...
Snart ska jag gå ut och plocka kantareller har jag tänkt. Vi ska till mamma och pappa i em, för ett lite mer organiserat födelsedagsfirande, och jag ville gärna ha lite med mig. Pappa älskar kantareller men kan ju inte gå till skogen och plocka själv. Hittar jag inte i skogen så får jag väl ta en påse i frysen, men det är liksom inte samma sak riktigt.....
I helgen har vi haft ett "belastningsdygn". Som jag skrev i fredags - inte med fokus på tunga, svåra eller jobbiga övningar, utan mera på att vara igång under många timmar. Träffades i fredags kväll och började med gemensam kvällsmat. Sen två småövningar vid klubbstugan innan det var dags att bädda iordning och tränga ihop oss i ett enda rum i stugan. Det blev trångt, men det funkade. Ju trängre dess bättre i det här fallet : ) Förutom en och annan snarkning så var det faktiskt oväntat lugnt.
Efter kvällspromenaden flikade jag in ett litet lydnadspass på Hedvig och hon var supertaggad! Hon har ju gjort så väldigt lite under en hel månad, och blev sååå glad över att få lyda : ) Hon gjorde ett kanonhopp, och gjorde fritt följ riktigt bra också. I fjärrdirigering gjorde hon två fina skiften, och sen gick timern till belysningen ut och det blev kolsvart. Då fick det räcka. Man kanske alltid skulle ha en sån där timer på när man tränar lydnad. För att påminna en om vikten av att träna i korta pass?
På lördagen blev det en orienteringsövning, ett terrängsök, en mörker + hanteringsövning, och avslutningsvis en station med "vanligt" sök. Jag höll i planeringen för det här, men var själv med på allt utom terrängsöket (där jag låg väl gömd bland hallonsnår, högt gräs, nässlor och mygg) och jag tycker nog att det blev ganska lagom. Hedvig har hållt ihop riktigt bra måste jag säga - så nu känns det som jag inte vet vad jag ska tro...... Förvisso kvarstår min teori om att hon ligger så otroligt högt i motivation just i räddningen, så att hon praktiskt taget skulle vara halvdöd innan hon gav upp, men jag tyckte att hon var pigg även efter? Jo, trött förstås, men inte så där låg och...... ledsen? Ledsen är inget bra ord för att beskriva ett hundbeteende, men jag kommer just inte på vad jag ska kalla det. Jag vet att jag inte borde hoppas, men det är svårt att låta bli.....
Husse var sliten från jobbet, och hade ont i kroppen på natten. Han kunde nte sova utan utan tog en jättepromenad på 2,5-3 timmar på morgonkvisten. Efter orienteringen (där jag hade med både Maiden och Hedvig) så fick Haddock vila och Anders körde Maiden i stället. Det var bara när hon som avslutning fick hitta mig som det blev lite förvirrat för henne : )
När vi kommit hem och ätit kvällsmat igår så slocknade jag i fåtöljen och sov sååå gott resten av kvällen...
Snart ska jag gå ut och plocka kantareller har jag tänkt. Vi ska till mamma och pappa i em, för ett lite mer organiserat födelsedagsfirande, och jag ville gärna ha lite med mig. Pappa älskar kantareller men kan ju inte gå till skogen och plocka själv. Hittar jag inte i skogen så får jag väl ta en påse i frysen, men det är liksom inte samma sak riktigt.....
Ytterligare en vecka...
...närmar sig sitt slut. Fredag morgon och det ska bli skönt med helg.
I tisdags på väg hem från jobbet stannade jag och lade ett spår till Hedvig. Har inte spårat på länge, men tyckte det kunde vara en lämplig aktivitet för näsan. Före räddningsträningen åkte jag dit och gick det. Hedvig gjorde ett jättefint upptag, och spårade första halvan superduperfint, men sen var det som om koncentrationen tröt, och hon började virra lite Och sen är det ju jag då....som inte klarar av att komma ihåg var jag har gått heller!! Brukar sätta några stödsnitslar, men snitslar inte hela spåret. Jag lade fyra sträckor, fyra föremål, och när vi hade gått runt spåret så hade vi bara tre. Tror tyvärr inte att vi har klivit över en, utan snarare att vi har genat någonstans. Sen hade vinden vänt totalt så Hedvig fick vind på slutföremålet 30 meter innan vi var framme, men det är ju inte mycket att göra åt.
Körde inte Hedvig på räddningen, men hon fick komma ur bilen och hälsa på alla lite, och jisses så glad hon blev! Såååå lycklig, och det gör ont i hjärtat : ( Maiden gick lysande och Haddock, som inte fick riktigt lika mycket träning, var också i stöten. Det ÄR kul med räddning : )
Igår var Kristina här och vi satt och planerade funktionskontrollen som vi ska ha hand om nu i september. Det är lite pyssel med arrangemangen men vi tror att det kommer bli bra. Det är rätt kul att planera upp för någon annan...
I kväll och i morgon har vi en belastningsträning. Inte så märkvärdig, men går ut på att hundarna ska vara med och igång mentalt under mycket längre tid än den där kvarten på tisdagkvällarna... Hoppas att vi får ett trevligt dygn. I morgon är det Anders födelsedag också... Det får vi nog ta och fira med något smaskigt i morgon kväll : )
I tisdags på väg hem från jobbet stannade jag och lade ett spår till Hedvig. Har inte spårat på länge, men tyckte det kunde vara en lämplig aktivitet för näsan. Före räddningsträningen åkte jag dit och gick det. Hedvig gjorde ett jättefint upptag, och spårade första halvan superduperfint, men sen var det som om koncentrationen tröt, och hon började virra lite Och sen är det ju jag då....som inte klarar av att komma ihåg var jag har gått heller!! Brukar sätta några stödsnitslar, men snitslar inte hela spåret. Jag lade fyra sträckor, fyra föremål, och när vi hade gått runt spåret så hade vi bara tre. Tror tyvärr inte att vi har klivit över en, utan snarare att vi har genat någonstans. Sen hade vinden vänt totalt så Hedvig fick vind på slutföremålet 30 meter innan vi var framme, men det är ju inte mycket att göra åt.
Körde inte Hedvig på räddningen, men hon fick komma ur bilen och hälsa på alla lite, och jisses så glad hon blev! Såååå lycklig, och det gör ont i hjärtat : ( Maiden gick lysande och Haddock, som inte fick riktigt lika mycket träning, var också i stöten. Det ÄR kul med räddning : )
Igår var Kristina här och vi satt och planerade funktionskontrollen som vi ska ha hand om nu i september. Det är lite pyssel med arrangemangen men vi tror att det kommer bli bra. Det är rätt kul att planera upp för någon annan...
I kväll och i morgon har vi en belastningsträning. Inte så märkvärdig, men går ut på att hundarna ska vara med och igång mentalt under mycket längre tid än den där kvarten på tisdagkvällarna... Hoppas att vi får ett trevligt dygn. I morgon är det Anders födelsedag också... Det får vi nog ta och fira med något smaskigt i morgon kväll : )
120 mil senare...
Måndag morgon, och ytterligare en helg är som bortblåst. Och vad har jag åstadkommit denna helgen då? Ja, ska man vara brutalt ärlig - egentligen ingenting av värde. Var på en träff för Räddningshundinstruktörer fre-lör. Lämnade Värnamo ca tjugo över tolv i fredags och var framme på SBK's kursgård Kydineholm vid sjutiden på kvälle. Då hade jag förvisso kört en extra sväng över Hultsfred där jag plockade upp Hasse, sniglat mig förbi Stockholm. Hur står stockholmarna ut egentligen??? Kom fram och fick middag, och sedan var det samling en stund på kvällen, samt tre och en halv timme (med paus för fika) på lördagen, innan det strax före klockan ett var dags att sätta sig i bilen och köra hem igen. Sex timmar och tjugo minuter. Så här 120 mil senare tycker jag inte att det var värt alla timmarna i bilen.
Solen strålade fint i lördags, och jag hade verkligen önskat att det skulle varit fint igår också, men det regnade, blåste och ruskade, och större delen av dagen tillbringade jag på soffan. Och det där spåret jag tänkt lägga till Hedvig blev det inget av med. Åkte en sväng på sena eftermiddagen, och det blev en liten ´"stadspromenad" för våra bondhundar. Svängen slutade med att vi hämtade mat på favorit-kina-krogen i Värnamo. Anders valde tre små rätter, medan jag satsade på en otroligt god vitlöksmarinerad kyckling. Mmmmm... Tittade på en film och sedan var det gott at krypa ner i sängen och somna (om).
Anders var iväg på träning med hundarna i fredags. Han tog med Hedvig upp i en av räddningstjänstens liftkorgar, men annars blev det ingen träning för hennes del. Jag bara väntar och vill att tiden ska gå så jag får veta vad det kommer bli av det här med hennes sköldkörtel. Är det en sköldkörtelrubbning - vilket jag själv tror, tyvärr - så vill jag komma igång och medicinera så att vi kan börja träna som folk igen. Även om det innebär att det inte blir nån mer räddning för henne *buhuhu*. Just nu är det bara vakuum känns det som. Ingen har gett mig något förbud att träna nu, men om det skulle vara något annat som härjar i henne så får det ju störst chans att bättre på sig om hon får vila. Plus att jag för själva träningens skull inte vill pressa henne om hon inte mår hundra.
Pappa är hemkommen från sjukhuset, relativt pigg faktiskt, och idag är det hans födelsdag så efter jobbet ska jag åka dit och hälsa på lite.
Nu är det hög tid att ge hundarna frukost och ge sig iväg till jobbet.
Solen strålade fint i lördags, och jag hade verkligen önskat att det skulle varit fint igår också, men det regnade, blåste och ruskade, och större delen av dagen tillbringade jag på soffan. Och det där spåret jag tänkt lägga till Hedvig blev det inget av med. Åkte en sväng på sena eftermiddagen, och det blev en liten ´"stadspromenad" för våra bondhundar. Svängen slutade med att vi hämtade mat på favorit-kina-krogen i Värnamo. Anders valde tre små rätter, medan jag satsade på en otroligt god vitlöksmarinerad kyckling. Mmmmm... Tittade på en film och sedan var det gott at krypa ner i sängen och somna (om).
Anders var iväg på träning med hundarna i fredags. Han tog med Hedvig upp i en av räddningstjänstens liftkorgar, men annars blev det ingen träning för hennes del. Jag bara väntar och vill att tiden ska gå så jag får veta vad det kommer bli av det här med hennes sköldkörtel. Är det en sköldkörtelrubbning - vilket jag själv tror, tyvärr - så vill jag komma igång och medicinera så att vi kan börja träna som folk igen. Även om det innebär att det inte blir nån mer räddning för henne *buhuhu*. Just nu är det bara vakuum känns det som. Ingen har gett mig något förbud att träna nu, men om det skulle vara något annat som härjar i henne så får det ju störst chans att bättre på sig om hon får vila. Plus att jag för själva träningens skull inte vill pressa henne om hon inte mår hundra.
Pappa är hemkommen från sjukhuset, relativt pigg faktiskt, och idag är det hans födelsdag så efter jobbet ska jag åka dit och hälsa på lite.
Nu är det hög tid att ge hundarna frukost och ge sig iväg till jobbet.