Hokus-pokus?

För två månader sen, eller kanske lite mer, så fick jag för första gången höra talas om bärnstenshalsband till hund, mot fästingar. Min första reaktion var "haha, mig lurar man inte så lätt" och min impuls var att direkt avfärda det som rent hokus-pokus. Men så förklarades för mig hur det skulle fungera, att stenarna i halsbandet gnids mot pälsen och orsakar en liten elektrisk laddning som fästingarna ska sky. Hmmm...ska man tro på sånt?? 

Jag har medvetet låtit bli fästigmedel i år. Det är ju som pest eller kolera. Vem vill ha massa otäcka fästingar? Dels är de äckliga men framför allt så tänker man ju på de sjukdomar de sprider. Men å andra sidan; de medel som finns är ju tämligen giftiga, utom möjligen örthalsbanden. Det har jag testat på katten och det drar ju till sig fästingar, mer än om katten är utan! På en lite fläck alldeles under halsbandet satt tre stycken fästingar på henne igår. Ja, som sagt, det är svårt. Jag tror ju att Hedvigs konstiga diffusa besvär förra sommaren mycket väl kan ha haft med fästingmedlet att göra. 

Så jag tänkte så här: Va 17? Jag provar bärnstenarna. Det kan ju knappast vara farligt, och det värsta som kan hända är väl att jag står där med lång näsa, grundlurad. Vi har nu haft bärnstenshalsband på alla hundarna i två veckor och på denna tid har vi förvisso hittat någon enstaka fästing, men ingen på hela denna veckan. Så det verkar faktiskt fungera!  Det verkar som det har fungerat bäst på  Hedvig och Haddock, gissningsvis har vi haft det lite lite för hårt på Maiden som har lite mera päls, för sen jag släppte det lite så har det varit bättre. Det ska sitta ganska löst, för att det ska glida runt på pälsen och "ladda sig".

Får återkomma om detta, men tänk om det är så fantastiskt att det verkligen fungerar?? De var inte ens dyra, vilket i så fall är ännu mera fantastiskt.

Idag slutade jag lite tidigare. Hade lugnt på jobbet och passade på att ta lite extra ledigt. Hann med att pyssla lite hemma, och hann också få till ett litet lydnadspass med Hedvig. Och idag gick hon riktigt bra. Framför allt apporteringen kändes närmast klockren. Har ju allt som oftast lite bekymmer med att hon griper i ändarna, och när apportbocken då dinglar, så blir det lätt lite slarvigt och rent av busigt. Men idag sprang hon ut, grep direkt på mitten och kom in med den snyggt och prydligt. Två gånger lika snyggt :-)  Jag har anmält mig till två tävlingar nu i sommar, och hoppas att 1:an ska sitta där någon av gångerna! Det ska faktiskt bli kul att tävla igen, det var länge sen nu!

Ont

Igår var det tisdag och räddning. Vi var på mitt jobb och tränade. Inte så stort och inte världens bästa träningsområde, men i alla fall något nytt. Kände av någon anledning att träningen var lite avslagen, men Hedvig höll väl ungefär samma fart som vanligt. Tobbe lindade in sig i en presenning och lade sig mitt på planen. Det blev klurigt för Hedvig. Först och främst fick hon inte vittringen förrän vi kom hela varvet tillbaka, och när hon fick det så började hon böka. Bökade som en gris, och när det inte gav resultat så tog hon till tassarna och började gräva lite i marken runt och lite på Tobbe. Stackaren. Jag vet att det inte är ett önskvärt beteende att man "ger sig på" en figge så men jag intalar mig att det inte finns några öppna figuranter/markörer/skadade i ett jordbävningsområde, och det är ju dit jag vill. Här hemma kommer vi ju aldrig ut så det är ju ofarligt.....  Det konstiga är att när Thomas låg platt på mage i skogkanten så föll hon inte alls in i det beteendet. Där skällde hon först några gånger och provade sedan att plocka lite i hans jackärm. Eftersom det inte är första gången så hade jag förberett honom på det, så han morrade till på henne och då backade hon och skällde bra.

Min goda vän
Malena brukar säga "härligt!!" i samma mening som ordet träningsvärk. Ibland håller jag med henne, för det ju ändå nån slags bekräftelse att träningen man gjort "tog". Men idag har jag superduperträningsvärk som är allt annat än härlig. Den gör bara ONT! Sannolikt är det en kombination av ett rejält träningspass igår och att jag har gått med vår grästrimmer/röjsåg både söndag, tisdag och idag... Puh, det måste lägga sig ltie över natten annars kommer jag inte fixa någon träning alls i morgon bitti!

Hade föresatt mig att träna lite lydnad idag, det var så roligt sist, men efter trädgårdsarbete, en aning pyssel inomhus och kvällsmat, så hade föresatsen runnit ur mig ner i ett svart hål av trötthet...  Kanske något litet filande på köksgolvet innan jag går och lägger mig. Vilket är ganska snart...


Blåsig måndagkväll

Borde nog göra lite hushållsnytta, men fastnade i stället framför CSI och datorn.  Den där svängen med grästrimmern som jag hade tänkt mig (om det kvalificerar till hushållsnytta?) lockar inte ett skvatt, då det småregnar och blåser halv storm! Men jag fick en hel del gjort igår så jag får väl nöja mig med det så länge.

I eftermiddag åkte jag ut till Gitte och Caxa för en stunds lydnadsträning :-) Det blir tyvärr inte så ofta som jag skulle önska, vilket är synd, för det är alltid trevligt och Gitte har många bra tankar om träning.  Vi började med en platsliggning som blev lite jobbig för Hedvig eftersom Gittes festliga katt Nils gjorde oss sällskap. Det hade varit underbart med en bild på två platsliggande hundar och en katt som undersöker ett sork(?)hål några meter framför dem.Under hela träningspasset höll han sig i närheten och utgjorde ett perfekt störningsmoment. Skojigast blev det när jag kastade ut en apportbock och katten rusar fram för att kolla vad det var. Måhända var det lite taskigt mot katten, men jag skickade Hedvig på apport :-) Katten for iväg i full fart och jag tror aldrig jag har sett Hedvig göra ett sånt blixtsnabbt upptag. Sedan blev hon ståendes gloendes efter Nils, så fick jag kalla lite på henne men jag tycker ändå att hon var duktig. 

Överhuvudtaget tycker jag att Hedvig var pigg och med på noterna idag. Frånsett en tjuvstart så är jag ganska nöjd. Jag har märkt att hon är lite "lätt i rumpan" när jag lämnar henne för inkallning så jag har börjat ännu mer att göra momentet så tävlingsmässigt jag kan, fast gå tillbaka till henne i stället för att kalla in henne. Men idag hann jag inte gå tillbaka innan hon - som om hon faktiskt hört en inkallning - rusar upp och kommer emot mig  :- /  Det får vi träna mera på... Inteinkallning.

Idag har jag i alla fall börjat spana i tävlingskalendern och hittat ett par lydnadstvåor att anmäla till inom ganska snar framtid. Måste nog ha ett mål, ett datum då jag vet att jag ska vara klar. Känns som jag vill vidare nu, stampar lite på samma ställe. Samma moment. Samma träning. Samma allt. Vill ju inte att lilla fröken ska börja tycka att träningen är enahanda och tråkig, vilket jag är rädd för att den faktiskt är just nu. Fast Hedvig är så positiv till allt så hon har bara inte märkt det ännu :-)

Igår hade jag en lång hemmadag. Anders jobbade 13-21. Skulle ta en cykelrunda med Haddock var det tänkt, men det blev inte så. Stackars plutten. Jag krängde på selen och sa "nu ska du få springa en runda, gubben". Går ut till cykeln och det riktigt kryper i Haddock av energi, han ville bara iväg. Då upptäcker jag att bakhjulet på cykeln är totalt platt. Han blev såå besviken :-(  när jag vände på klacken, gick in igen och krängde av selen. Jag förmodar att det är nyttigt att skruva ner förväntan ibland, men hans blick *matte du looovade* gjorde riktigt ont i mitt hjärtat...

I morgon är det tisdag och räddningsträning i vanlig ordning. Jippie!

Lite seg.

Känner mig ltie seg idag. Egentligen skulle jag vilja göra massor, passa på nu när man är ledig liksom, men jag tycks inte komma i gång...  Det enda av vikt som blivit gjort idag är att vi stack iväg och körde lite vattenapportering för en stund sen.

Vi åkte till en å i närheten, där den som kastar kan stå antingen på en bro eller på andra sidan. Det fiffiga är att om man som förare står nära bron, så syns inte kastaren nedifrån. Hedvig fick några långa markeringar som hon - bortsett från sitt vanliga plaskande - löste bra. Sedan fick hon två markeringar på land på andra sidan och det löste hon bättre än väntat faktiskt, och gjorde inga försök att hitta någon landväg tillbaka, vilket ofta blir problemet för oss om man har en kastare på en udde t ex. Då simmar hon inte rakt tillbaka, utan vill hellre upp på närmsta land, och sedan springa in. Vilket också tyvärr brukar medföra att hon lägger ner och skakar sig...

När hon var på väg in så skickade Anders ut en dirigeringsapport på vattnet, och den beredde inga större problem, så jag bad att få en dirigering på land på andra sidan också. Den blev lite svårare, men mycket posititv tvar att det inte var nåt problem att få över henne till andra sidan. Väl där så blev hon osäker och började simma tillbaka igen. Fick stopp på henne och skickade med ut-tecken och då blev det perfekt. Hon var bara TVUNGEN att uträtta lite naturbehov på andra sidan *ooops* innan hon simmade tillbaka med dummyn. Inte så mycket att säga om? Måste man så måste man.  Nu sussar hon gott bredvid mig här i soffan.

Haddock fick också hämta några markeringar och vilken lycka det är för den gossen att få simma! Han missade en eftersom en lågtflygande fågel ställde till det i vorsteh-huvudet,. Det är ju lite blåsigt och i vågorna gick det inte att ta dummyn med ögonen, så han fick hänga i och simma länge innan han till slut fick vittring på den. Han sover också gott nu :-) Just som jag sa till Anders att vi kanske skulle låta Maiden få hämta ett par också, så öppnade sig himlen och det började ösregna. Maiden får apportera en annan dag... Men hon är rätt nöjd ändå.


Midsommar!

Häromkvällen var vi ute och körde en sväng, och i brist på vilda djur fick det bli en bild på den här kompisen istället.Mer somrigt än så här blir det väl knappast?


I övrigt är jag nu pigg och frisk igen. Var och tränade på morgonen idag, och det kändes oväntat bra. Så nu är jag redo för traditionsenligt regningt midsommarfirande, som börjar med sill och potatis hos Anders föräldrar i morgon lunch :-)

Eftersom jag missade vanliga räddningsträningen denna veckan och var sugen, så tog jag en kontakt med Jenny som kört räddning tidigare, men slutat. Hon var dock sugen på att köra nåt litet för skojs skull, så Anders och jag träffade henne på hennes jobb, och så blev det i alla fall en liten träning. En bra sådan tycker jag. Hedvig är ju vild, men jobbade bra och markerade bra.

I natt när jag för tredje natten i rad inte kunde sova, så låg jag och blev väldigt sugen på att träna lydnad. Visserligen är jag galen, men jag är inte SÅ galen att jag går ut och kör lydnad mitt i natten... Nej, men jag hoppas få till både lydnad och apportering under helgen :-)

Lite vattenträning

Om jag var trött på läget i lördags, så kan ni ju räkna ut hur trött jag är idag?? Fortfarande inte pigg  :-(  Lugnt igår kväll och jag dristade mig till att äta lite... Förutom lite buller lugnt över natten, men när jag började röra på mig på morgonen så körde det igång igen.  Testade en ny strategi idag; att äta pyttepyttelite, men väldigt ofta och det verkar väl ha funkat hyggligt, fast jag känner mig inte så värst tuff ska jag väl erkänna. Och jag är fortfarande kass i magen, fast inte lika ofta :o|  Men imorgon SKA jag åka till jobbet. Till skillnad från förr så har jag ju numera ett jobb som jag VILL gå till!

Tisdagsträningen blev på måndagen denna veckan, dvs idag, men inte en chans att jag vågade ge mig iväg. Anders åkte och tog Haddock och Maiden med sig, och för att få nåt litet gjort så tog jag mod till mig och åkte ner till sjön med Hedvig. Fick till ett riktigt riktigt bra apporteringspass där. Dirigering i vatten är ju inte precis vår styrka... Kanske beror det på att Hedvig måste ägna full koncentration åt själva simningen efter som den är jobbig för henne?? I "vår" sjö är det rysligt långgrunt, vilket gjorde att det blev idirigering på vatten fast utan att simma, och jisses vad bra hon gick!! Det var inga jättelånga avstånd, men hon lyssnade på stoppsignalerna och tog mina tecken, och när det funkar så är det ju "bara" att öka avstånden. Sedan flyttade vi lite längre ut och gjorde några rena markeringar (där jag fick kasta själv förstås) så att hon faktiskt fick simma lite också.

Mycket nöjd med övningarna så blev det vatten-hopp-och-lek en stund, och då passade jag på att ta några bilder. Efter det var jag svimfärdig och bestämde att det var hemdags. Det finns gånger då man funderar över om man borde köra bil...? Nåja, så farligt var det inte, och det är verkligen inte långt heller...







Sabbad helg

Grrr...så trött jag är! Vaknade igår natt med världens magsjuka! Tillbringade stor del av natten sittande på toa, och när jag trodde att det lugnat ner sig fram på morgonen, så började det i andra änden. NU är det äntligen rätt lugnt, men jag har lite ont i magen och känner mig riktigt svajig och trött. Detta är ju illa nog för vilken helg som helst, men vi hade planerat en resa till Karlskrona/Ronneby och Eriksbergs naturreservat idag. Det blev som ni förstår inget med det... Om jag bara orkar så ska vi åka på en liten fotorunda på hemmaplan lite senare ikväll, men det är inte riktigt samma sak.

När jag uppdaterade senast så var jag lite upprörd över väderläget - som förövrigt har ändrat sig - så jag glömde helt att skriva om vår måndagskväll. Malena hade stämt träff med en gammal vän på brukshundklubben, och jag och Maiden var inbjudna att vara med. Den vän jag pratar om är förstås Moltas. Maidens gamla pojkvän och Malenas tidigare följeslagare. Jag brukar tänka på honom som "lille MolleBoll", men antingen har han blivit större sen vi senast sågs, eller så lurar minnet mig. Kanske är sanningen lite av varje :-)  En stunds lydnad på plan, lite apportering och en promenad med Maiden hann vi med, innan det var dags att säga adjö igen.  Här är några bilder.










Åh, vad jag saknar tiden då vi tränade tillsammans alla fyra!!

När jag ändå var uppe på klubben i måndags, så passade jag på att få till ett träningspass med Hedvig också. Det blir inte alls så ofta som jag tänker, men nu ska jag försöka skärpa mig (igen). Hur som helst så gick det bra, och Hedvig hade riktigt roligt. Jag också. Det blev lite "vanlig" lydnad och så filade vi lite på miljöbanan också. Någon gång SKA vi starta på ett IPO-R prov!!

Nu ska jag vila en stund till (har inte gjort mycket annat de sista dagarna) så får vi se om jag orkar åka en sväng sedan...

Längtar efter regn

Jaa, det trodde man väl aldrig man skulle höra sig själv säga i början av juni, skolavslutningsvecka och allt. Men det MÅSTE komma regn. Idag har det kommit ungefär 5 droppar. Bara precis så mycket så att vår dammiga brevlåda blev prickig.

Det brinner på fyra ställen som jag säkert vet inom en femmilsradie, och jag tycker det är riktigt otäckt. Mycket otäckt, och jag känner mig illa till mods. Har tack och lov en bra bit till den närmsta av dessa bränder, som pågår på andra sidan om Värnamo. Passerade den i bil för en stund sen och man inser hur lite man har att sätta emot... Särskilt som det blåser jättemycket. 

Har haft en lång men bra dag annars. Började med ett pass på gymmet mellan 06 och ca 07.15. Duschade och gjorde mig klar i lugn och ro och åkte sedan till mamma och åt frukost. Sen for vi till Ullared :-) Mamma har införskaffat nya glasögon som blev jättefina på henne, till ett kanonpris! Och när man ändå är där så kan man ju kolla GeKås lite också... Blev faktiskt lite besviken idag, det brukar jag inte bli, men det var så mycket  som var likadant. Massor av linnen och toppar, men nästan allt i samma material - t-shirt-typ, och samma stil. Inte mycket skjortor eller andra tröjor... Nu skulle jag inte ha så mycket, så det var väl inte hela världen men.... Konstigt nog blev det dyrt på slutet ändå!! Köpte nya träningskläder, och några linnen och shorts, samt laddade upp med underkläder. Så jag är nöjd och belåten ändå.  Avslutade med varma mackor hos syrran på vägen hem, eftersom min favvo-syster-dotter fyller 10 år idag!! Vi var ju på kalas i söndags så det blev bara en liten påhälsning idag. Dessvärre - och det är så man kan gråta - blev Annies fina present, en alldeles ny studsmatta, totalförstörd då den helt otroligt har blåst iväg, slagit ner en stor sten, och sedan landat i skogen på högkant mot ett träd. Två dagar fick hon ha den  :-( Jag blev lsåå edsen för både hennes och hennes mammas skull! Så onödigt! Varför skulle det tvunget bli så??

Nä, nu måste jag nog gå och packa upp lite ullaredsprylar och sen är det definitivt läggdags!!

Kass bloggare...

....det är jag det. Kan inte precis säga att jag tappat sugen, men när det är 25 grader sommar ute, så blir både egen och andras bloggar och hemsidor lite dåligt besökta. Ska ta ett varv på mina favvosidor om en stund :-)

Så vad händer då i den fridhemska världen? Tja....full rulle skulle man väl kunna säga. Dagarna bara rinner iväg!! Fredag-lördag var vi ett gäng som träffades i Skövde för räddningshundträning och det var både roligt och givande. Inte så ofta man har chansen att söka i riktigt maffiga rasmassor, men igår gjorde vi det. Först fick hundarna söka ett relativt stort område tomt, och på slutet av området fanns två figgar. Första delen sprang Hedvig som en galning över massorna, och sökte riktigt intensivt. När hon hittat och markerat första figgen så hade hon väl laddat ur lite och gick i lite miera normalt tempo :-)

Men helgens höjdpunkt infann sig i går em. Vi var en liten grupp på fyra ekipage som testade en liten övning i kulisshuset. Där finns två trappuppgångar, men våníngsplanen har kontakt så man kan gå igenom. Vi skickade upp en fig i bortre uppgången, som på vägen upp stängde alla dörrar så att hundarna inte skulle kunna gå ut den vägen. Längst upp vid trappavsatsen parkerade vi figgen.

Sedan skickade vi hundarna i andra uppgången, där det inte fanns någon draghjälp alls i form av spår eller annan vittring (eftersom ingen gått där på hela dagen). Hedvig var först ut och hade alltså inte heller någon hundvittring i trappuppgången. Man kan väl utan överdrift säga att det blev svårt!  Figgen satt på tredje våning, men mycket vittring singlade ner på våning två. Vi tog tiden och det var lite kul i efterhand när man förstod hur svårt det faktiskt blev. Efter sex minuters letande markerade Hedvig - som vi uppfattade det utifrån - rakt under figuranten. Men jag tyckte ändå (och det var ju syftet med övningen) att hon skulle jobba vidare och komma närmare. Hon gjorde ju inget fel, men det är rätt intressant att se hur mycket hundarna klarar. Så med is i magen väntade jag medan hon skallade i tre hela minuter under figgen. Sedan jobbade hon vidare. Efter en stund var hon tillbaka på samma plats och markerade igen, men fortsatte till slut. Efter - hör och häpna - 34 minuter ! kom hon för första gången ut till mig, tittade på mig med vild blick, och jag lovar att hon sa "Matte, förstår du hur svårt det här är"  men innan jag ens han  tänka "vattenpaus" så var hon igång i arbete igen. Efter i runda slängar 45 minuter började hon se riktigt trött ut, men hade fortfarande inte "hittat" trappan upp till tredje våning. För att verkligen få ett lyckligt slut på detta hästarbete, så gick jag upp en halvtrappa till första våning, och försökte med rösten styra henne uppåt. Det var inte heller helt lätt men efter 50 minuter rasslar hon iväg uppför sista trappan, får kanonvittring och drar rakt ut till figuranten och gör en klockren markering med många skall. 50 minuter på en fig! Inte utan att man är stolt... Och det bästa av allt är att hon inte kommer ut och tar hjälp, utan bara jobbar på. Härligt!

Vad annars? Jag har inte kommit i gång med lydnadsträningen som jag tänkt, vilket förstås innebär att jag inte startar på IPO-r provet nästa helg. Men räddningsträningen är som alltid i full gång. Förra helgen körde vi ett delprov i Värnamo, men efter diverse avhopp blev det bara två startande ekipage..

I morgon ska det hända något som jag är övertygad kommer bli jätteroligt! Jag och Maiden har en "dubbeldate" med Malena och Moltas!! Moltas var Malenas hund tidigare, men nu bor han hos en annan familj. Han och Maiden var superkompisar och vi tränade ihop när de var unga.... Ska bli SÅ kul att träffas igen! Ja, Malena träffar jag ju, men Molleboll...

Idag ska jag på 10-årskalas och på tisdag stundar en Ullareds-resa :-) Mamma ska till optikern där, och då kan det väl inte skada med en liten runda på GeKås heller??