Hoppla hoppla
Vi har härliga lediga dagar, och det är skönt att få lite mera tid till det där man inte hinner när tillvaron är fullspäckad av jobb och aktiviteter. I måndags var jag hos Gitte och vi tränade lydnad en stund. Jag är faktiskt ganska nöjd med Hedvig. Vi har kört så extremt lite lydnad på sistone, men hon var riktigt taggad och både hon och jag hade roligt. Till våren MÅSTE vi väl komma ut och sätta den där ettan i lydnadsklass 2 ? Så svårt kan det ju inte vara? Nu ska jag försöka ta mig i kragen och börja träna lite mera framöver!
Igår var jag och mina syskon ute och gick gränserna runt "vår" skog. Jag menar förstås mammas skog, men hon är inte riktigt i form för att knata runt i skogen i flera timmar. Vi tog karta och kompass och traskade iväg, och hade en mycket trevlig dag. Massor av frisk luft, och det är verkligen skillnad på att gå i skogen i terrängen mot att gå i skogen på skogsväg!! En bit av ägorna går över en mosse med gungfly, och vi fick flytta runt lite fram och tillbaka för att hitta en plats där vi kunde passera utan att gå ner oss. Lite spänning har ju aldrig skadat :-) Hundarna var försåts med och jag är helimpad av 11 år gamla Maiden som sprang runt i cirklar i bitvis ganska kuperad terrängen i tre och en halv timme, utan att tappa orken! Hon sov förvisso gott när vi kom hem sen, men det hade jag också gjort om jag hade haft tid.
På kvällen var det träning som vanligt. Alltid på en tisdag! Jag körde Hedvig först, tänkte köra innan hon hade hunnit sova ut efter vår skogsrunda, för att känna om hon skulle vara lite lugnare, men det var absolut ingen skillnad. Möjligen att hon var lite mindre överladdad och lite mera fokuserad, men det var verkligen full fart.
Nu ska jag faktiskt gå ut och parkera mig med kameran på strategiskt ställe och se om jag kan fånga lite småfåglar på bil. Skulle jag lyckas så kanske det dyker upp några bilder här framåt eftermiddagen!
GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA!!
Så var den över
Julen alltså. Tänk så fort det går! Fast ännu är det tid att gotta sig åt alla lediga dagar. Själv är jag lyckligt lottad och är ledig hela denna veckan, och börjar på onsdag i nästa vecka. Kommer att hoppa in en snabbrunda någon dag på jobbet, för att fixa nån liten akutgrej, men det handlar om en kvart kanske :-)
Julen har förflutit högst traditionsenligt. Hos Anders föräldrar blev det tidigt julbord, trevligt umgänge, Kalle Anka och julklappar. Sedan for vi vidare till min bror i Anderstorp för ett kvällsjulbord, tomte, godisar och mys. Juldagen gick åt till att göra julstädningen som jag inte hann med före jul, och på annandagen hade vi mamma och mina syskon och deras familjer här. Även det var en trevlig kväll. Dessvärre blev jag lite illamående på kvällen, och kräktes när mina gäster hade åkt hem. Tillbringade precis hela lördagen i rygglägge med mycket bubblig mage, men när jag vaknade i går morse så kändes det bra igen :-)
På eftermiddagen igår var vi i Jönköping och tränade räddning. Roligt med ett annat område än det vanliga, och skönt att ha dagsljus, åtminstone i början på träningen. Jag är väldigt nöjd med Hedvigs markeringar igår. Särskilt de som hon kom åt var väldig bra, och hon har nästan helt lagt av med att "bära" figgen före markering. På andra området - då hade det hunnit bli mörkt - så "tappade" jag henne, och hann faktiskt bli lite skraj innan jag hittade henne. Hon sökte längs en vägg, och när hon kommit så lång upp så jag tyckte det var nog, kallade jag på henne, men kom utom synhåll bakom en traktor och försvann. Där stod ett par lastbilschaufförer som höll på att städa hytterna, och de hade en dörr öppen in i huset, så jag var nästan säker på att hon hade stuckit in där, men nej.... De hade inte sett henne... Letade runt i säkert 7-8 låååånga minuter, men själv ville jag inte gå så långt från där jag hade skickat henne. Som sagt, jag hann bli lite skraj för området gränsar till E4 på ena sidan och en annan tämligen trafikerad väg på andra sidan, och skulle en smidig liten Hedvig slinka igenom ett litet hål i staketet är det ju inte säkert att de hittar hållet när de ska tillbaka igen... Hon har visserligen alltid ett stort sök, men hon brukar aldrig släppa kontakten med mig! Nåja, förklaringen var väl i stort sett att Hedvig gjorde rätt, men matte fattade inte det. Hon måste ha vänt där längs väggen utan att jag uppfattade det, för hon hade varit hos figuranten hela tiden, letat länge, länge, länge för att fastställa vad den var, markerat och sedan fått sin belöning i lung och ro, ....och där någonstans började figgen undra vart föraren hade tagit vägen. Det är väldigt mycket bakgrundsljud, och figgen låg inne i ett skjul, så därför hörde jag aldrig hennes markering...Slutet gott allting gott.
Maiden fick ett helt sök med en reservförare, Kickis man Claes var med på träningen och det är självfallet mycket roligare om man får köra en hund också :-) Det gick helt strålande, och Maiden var själaglad. Claes också tror jag :-)
Efter träningen åkte vi till en vanlig hederlig korvalåda och åt tillsammans innan vi åkte var och en åt sitt håll. Såå mysigt att faktiskt hinna prata lite också :-) När vi kom hem gjorde jag ett försök att titta på Sagan om de två tornen, men somnade efter en kvart tror jag, så det blev inget med det. Det ÄR en bra film men det GICK bara inte.
Nu ska jag bege mig till sjukgymnasten, och i eftermiddag ska jag och Gitte träna lydnad och fika...
Nu är julen här!
Njae, inte riktigt kanske, men det är åtminstone mycket nära nu! Vintern har dessvärre inte infunnit sig på våra breddgrader, men det lär väl bli jul ändå! I lördags gick våra årliga julkonserter av stapeln. Det kändes ganska osäkert innan, men jag tror att det blev skapligt till slut ändå :-)
Hunderiet ligger ganska lågt för tillfället. Jo, räddningen håller vi ju igång förstås. Varje vecka, minst. Men i veckan har vi fått kvitto på att Tjänstehundsektorn-räddning, inte tillför Värnamo brukshundklubbs verksamhet någonting, så frågan är om vi alls ska fortsätta? Vi har varit såna jubelidioter att vi har trott att det är bra reklam för vår klubb att vi är klart störst i sverige på att utbilda räddningshundar! Inget annat distrikt ens, har så många ekipage med på RI-träningarna. Men aj så fel vi hade!! Nu funderar vi allvarligt på om vi ska flytta ut vår kursverksamhet till distriktsnivå i stället, men vi får väl fundera lite till över det...
Förra veckan hade vi i räddningen en utvärderingskväll på några av våra kursekipage som vi har varit tveksamma på. En av dessa fick tyvärr beskedet att hunden aldrig kommer att klara sig igenom hela utbildningen :-( Det är verkligen tråkigt, och särskilt som det är en förare som jag hemskt gärna ville ha med. Håller tummarna för att hon blir kvar i gänget och återkommer med ny hund så småningom. Övriga fick vara kvar, om än under tukt och förmaning.
I övrigt mår väl flocken bra tror jag. Vi tvåbeningar har varit förkylda, men så länge vi klarar oss från vinterkräksjukan så är vi rätt nöjda ändå. Nu ska jag iväg till jobbet - som sagt det är inte jul riktigt, riktigt ännu, så jag har ungefär en och en halv dag kvar att jobba...
Krämpor och ljustillverkning
I helgen som gick var det RI-helg, men jag var inte med :-( Min nacke var gräsligt besvärlig i början på veckan och jag bestämde mig för att inte utsätta mig för RI-träning. Kanske tur eftersom jag sedan åkte på en brakförkylning och har varit sjuk hela helgen. För att göra en lång historia kort ang. nacken, så har jag varit hos en ortoped i veckan och fått en remiss till röntgen, men han tror egentligen att det sitter i musklerna, eller där musklerna fäster i halsrygg/bröstrygg. Jag har fått smärtstillande och muskelavslappnande så det har varit lite bättre de senaste dagarna. Borta är det dock inte, så nu är det bara att vänta och se... Tyvärr innebär det att all träning ligger nere, och i kombination med att jul-ätandet har börjat göra entré så kommer det väl resultera i hårdbantning efter nyår är jag rädd...
I stället för hundträning har helgen ägnats åt betydligt lugnare aktiviteter. Vi har gjort något som jag har varit sugen på länge, för allra första gången. Vi har stöpt ljus! Det blev ganska korta och lite knubbiga ljus (de kan inte bli så långa när man stöper i en Bullens Korv-burk) men faktiskt blev de riktigt bra. Har läst och hört så många förmaningar om att de blir sneda så väldigt lätt, så jag hade inga förhoppningar alls, men de de blev nästan helt raka. Det har väl antagligen med längden att göra. Långa ljus måste ju rimligen vara känsligare... Det kladdade och stökade ner en del, men det var kul att ha provat i alla fall.
Man kan väl säga att det har varit helgens projekt. Ja, det och ett antal maskiner tvätt. I övrigt har det blivit mycket snörvlande, snytande, sömn och tv-tittande. Men eftersom helgen var inbokad som upptagen sedan länge så gjorde det inget. Välbehövligt kan man väl säga.
Hundarna har inte fått så mycken aktivitet, och jag måste säga att jag är lite faschinerad av dem. Maiden är ju till åren och att hon finner sig i så mycket lugn och ro är väl inte så konstigt, men Hedvig och Haddock som är som raketer så fort de kommer utanför dörren, de finner sig utan vidare i att slappa en hel helg när så krävs. Det är så skönt!
Hedvig har förresten rättat sig till efter sin period av matvägran, och är som vanligt igen. Vi var ju i Stockholm på instruktörskonferens för ett par veckor sedan, när hon var som konstigast. Då åt hon inte en enda kula mat på hela helgen! Och var ganska låg allmänt faktiskt. Men tänk att man kan ta lilla vildhjärnan, lägga henne på golvet på X2000 och åka i 3 timmar och man märker knappt att hon är med? Och sedan parkera henne på ett hotellrum och hon bara finner sig. Mmmm...mattes guldklimp :-)