Världssämsterskap i bloggning...
...och jag vore en ypperlig kandidat till guldmedaljen. Nej - jag har inte gått under jorden eller nåt annat dramatiskt. Det är bara en kombination av inte-så-surfig och lite-mycket-annat.
Vad har då skett i tillvaron sen sist då? Hmm, nu gäller det att fundera... Om vi börjar på förra helgen, så hade vi faktiskt en helg skön helg av INGENTING. Vi tog det lugnt, såg på film, ägnade oss åt hundarna och hade det allmänt slappt. Vilket jag tror man behöver ibland. Vi åkte iväg bara Anders och jag och tränade lite räddning. Det blev väldigt klurigt och därmed också roligt. Och på söndagen så blev det ett apporteringspass för alla hundarna. Hedvig fick ett rejält pass och jobbade på bra tycker jag. Maiden jobbade också på bra, och det värmer mitt hjärta varje gång att hon är så glad och pigg! Haddock verkade lite trött (!!!) och fick jobba lite mindre. Jag tror att hans sköldkörtelvärden har dalat igen, det låter fånigt, men jag tycker att jag ser det i ögonen på honom. Nåt i blicken, som jag har sett hos honom tidigare... Ska in och ta nya prover och se om vi behöver ändra medicineringen. Hans öron är också urusla igen och vi spolar och spolar och spolar :-(
Den här helgen har vi haft träningshelg tillsammans med Skåne, i kombination med några delprov 1 och delprov 2. Det hela blev väldigt rörigt med ekipage och domare och dessutom förseningar, så det tog precis hela dagen, och jag var mycket besviken när kvällen kom. När det redan hade mörknat tog jag ut Hedvig och körde lite lydnad ute på parkeringen under en gatlykta. Enda gången hon var med ur bilen i på dagen lördags var att hon var med som distraktionshund för två ekipage... Söndagen blev inte så vidare den heller. Vi började med ett delprov, en eftersläntare, och det TAR tid hur man än vänder sig, trots att vi hade hela upplägget klart! Det ska förberedas, genomföras och sen ska man kryssa protokoll och älta en stund... Eftersom mina kursare blev lämnade mer eller mindre vind för våg hela dagen i lördags (utom när de hjälpte till som figgar) så kände jag verkligen att jag behövde ägna mig åt dem sedan, och hela träningshelgen resulterade i fyra lätta figgar för Hedvig. Deprimerande. Visserligen är det bra träning ändå, just att vara med bland alla hunarna, sitta uppkopplad och vänta, vänta, vänta, sova borta osv, men...nej, det här blev inte bra.
I övrigt har jag spelat en hel del. Behöver bättra på formen inför Brassbandsfestivalen om två veckor. Jag har tränat mig själv också, och i torsdags hände det jag har väntat skulle hända endera dagen. Stod i omklädningsrummet efter duschen och upptäcker att jag glömt att packa ner byxor? Jag åker träningsklädd på morgonen och hade alltså missat vanliga byxor... Eftersom jag hade en tid hos sjukgymnasten att passa, så fick jag helt enkelt ta mina träningsbyxor igen. Så klädd i lång stickad turkos kofta och korta träningsbyxor begav jag mig till sjukgymnasten... Han fnissade lite åt mig med det bjuder jag på. Sen blev det hem som vessla för att få på nåt mera lämpligt :-)
Det har varit lite mycket på jobbet nu det sista också. Vi är ju på gång med datasystembyte, och trots att vi fortfarande har lite tid på oss så har det varit mycket kring det nu. Vi har haft en tillfällig anställning som har hjälpt oss med alla uppläggningar och nu var vi tvungna att vara uppdaterade i allt innan hon slutade förra veckan. Synd, för det var en himla mysig tjej.
Nu är det dags att hälla in det sista av morgonkaffet och bege sig till jobbet.
Vad har då skett i tillvaron sen sist då? Hmm, nu gäller det att fundera... Om vi börjar på förra helgen, så hade vi faktiskt en helg skön helg av INGENTING. Vi tog det lugnt, såg på film, ägnade oss åt hundarna och hade det allmänt slappt. Vilket jag tror man behöver ibland. Vi åkte iväg bara Anders och jag och tränade lite räddning. Det blev väldigt klurigt och därmed också roligt. Och på söndagen så blev det ett apporteringspass för alla hundarna. Hedvig fick ett rejält pass och jobbade på bra tycker jag. Maiden jobbade också på bra, och det värmer mitt hjärta varje gång att hon är så glad och pigg! Haddock verkade lite trött (!!!) och fick jobba lite mindre. Jag tror att hans sköldkörtelvärden har dalat igen, det låter fånigt, men jag tycker att jag ser det i ögonen på honom. Nåt i blicken, som jag har sett hos honom tidigare... Ska in och ta nya prover och se om vi behöver ändra medicineringen. Hans öron är också urusla igen och vi spolar och spolar och spolar :-(
Den här helgen har vi haft träningshelg tillsammans med Skåne, i kombination med några delprov 1 och delprov 2. Det hela blev väldigt rörigt med ekipage och domare och dessutom förseningar, så det tog precis hela dagen, och jag var mycket besviken när kvällen kom. När det redan hade mörknat tog jag ut Hedvig och körde lite lydnad ute på parkeringen under en gatlykta. Enda gången hon var med ur bilen i på dagen lördags var att hon var med som distraktionshund för två ekipage... Söndagen blev inte så vidare den heller. Vi började med ett delprov, en eftersläntare, och det TAR tid hur man än vänder sig, trots att vi hade hela upplägget klart! Det ska förberedas, genomföras och sen ska man kryssa protokoll och älta en stund... Eftersom mina kursare blev lämnade mer eller mindre vind för våg hela dagen i lördags (utom när de hjälpte till som figgar) så kände jag verkligen att jag behövde ägna mig åt dem sedan, och hela träningshelgen resulterade i fyra lätta figgar för Hedvig. Deprimerande. Visserligen är det bra träning ändå, just att vara med bland alla hunarna, sitta uppkopplad och vänta, vänta, vänta, sova borta osv, men...nej, det här blev inte bra.
I övrigt har jag spelat en hel del. Behöver bättra på formen inför Brassbandsfestivalen om två veckor. Jag har tränat mig själv också, och i torsdags hände det jag har väntat skulle hända endera dagen. Stod i omklädningsrummet efter duschen och upptäcker att jag glömt att packa ner byxor? Jag åker träningsklädd på morgonen och hade alltså missat vanliga byxor... Eftersom jag hade en tid hos sjukgymnasten att passa, så fick jag helt enkelt ta mina träningsbyxor igen. Så klädd i lång stickad turkos kofta och korta träningsbyxor begav jag mig till sjukgymnasten... Han fnissade lite åt mig med det bjuder jag på. Sen blev det hem som vessla för att få på nåt mera lämpligt :-)
Det har varit lite mycket på jobbet nu det sista också. Vi är ju på gång med datasystembyte, och trots att vi fortfarande har lite tid på oss så har det varit mycket kring det nu. Vi har haft en tillfällig anställning som har hjälpt oss med alla uppläggningar och nu var vi tvungna att vara uppdaterade i allt innan hon slutade förra veckan. Synd, för det var en himla mysig tjej.
Nu är det dags att hälla in det sista av morgonkaffet och bege sig till jobbet.
Kommentarer
Postat av: Malena
Det lät inte som någon höjdarträningshelg precis... Tråkigt när det blir så.
Kram!
Trackback