Om ditt och datt...
Idag firar jag lite. Firar att det är på pricken ett år sen jag lämnade mitt gamla jobb bakom mig, och blev som en människa igen :-) Har tänkt ett bra tag att jag skulle åka upp och hälsa på mina gamla arbetskamrater, men det vill liksom inte passa. Eller om det helt enkelt är så att det känns motigt att åka dit? Vi får väl se, det kanske rent av kan bli idag? För trots allt finns där ju mån....några människor som jag saknar!
I helgen var vi i Skövde med räddningsgänget. Ett inte så stor gäng tyvärr, men vi som var där hade det bra. Syftet med helgen var att vi skulle köra delprov 1 och 2 på våra kursdeltagare. Vilket vi också gjorde. På kvällen och söndagens förmiddag, så hann vi med lite träning också, men inte så rysligt mycket om man ska vara ärlig. Men det kvittar egentligen - huvudsaken är att det man gör blir bra!
Lydnadsträningen går väl sådär, tycker jag. Var i Sävsjö i måndags och tränade med Gitte och Anette. Det blev en trevlig kväll, och jag fick en genomkörare med kommendering. Både fjärr och apportering är riktigt trassliga. Apporteringen har ju alltid varit det, men vad har hänt med fjärren??? Hon har varit jätteduktig på det, men nu ligger hon bara kvar om jag står längre ifrån än 3 steg eller så. Och i morgon ska vi tävla igen. Det gör mig lite ledsen, för just nu känns det helt omöjligt att ta det där 1:a priset som kändes kanska nära för två veckor sen :-(
I tisdags hoppade vi över ordinarie räddning, och i stället åkte Thomas och jag ner till Gottåsa för att förbereda slutprovet som vi ska arrangera på söndag. Vi trampade runt på området och planerade och tittade ut legor och gick igenom allt. Tror vi :-) Och vi tror dessutom att det blir ganska bra :-)
Igår hade vi ett möte på som handlade om det faktum att klubben inte har betalat ut vår reseersättning från förra året och inte heller verkar vilja göra det. Vi ska vara ärliga och säga att vi aldrig någonsin har haft något trassel med klubben förut - det har funkat hur bra som helst, men nu plötsligt... Motiveringen för tillfället (ändrar sig lite från gång till gång) är att kassören "har fått uppfattningen" att man bara kan vara en instruktör per aktivitetsnummer. Att C-TJH säger i telefon att någon sådan regel inte finns, verkar inte bita. Usch vad trött jag blir!! Antingen vill man ha bort oss fast är för finkänslig för att säga det rakt ut, eller så kostade den nya flotta appellplanen mer än vi egentligen hade råd med!?? Missförstå nu inte det, den blir jättebra, och behovet finns ju utan tvivel! Det var tur att jag körde ett kort lydnadspass INNAN mötet för efter var jag så arg så det hade nog inte blivit bra. Sådär, nu har jag klagat färdigt :-) Nu ska jag gå ut och köra en apportering innan jag åker till jobbet!
Ha en underbar valborg och första maj allihop!
Fortsatt lydnadsträning....
I söndags var jag och tittade på Christine och Foppa när de gjorde MH på klubben. Kul att se, och efteråt blev det en stunds lydnadsträning. På kvällen gick jag en hundpromenad med grannen och hennes gigantiska Borzoi Masse. Han och mina flickor går fint ihop och jag tror det är rätt nyttigt för dem allihop.
Tisdagen började jag hurtigt med att cykla 16 km till jobbet: :-) och det är jag nöjd med. Det gick faktiskt betydligt lättare än jag trott, så det blir nog fler gånger. Troligen redan i morgon! På lunchen (fortfarande i tisdags alltså) var jag ute i skogen med 6 kontroller till två av våra kursare som skulle göra sitt orienteringsprov. Träffade dem direkt efter jobbet, och sen var det vanlig träning. Men efter den åkte jag med Anders hem... Hade en hög figurant, som Hedvig gjorde en jättefin markering på, och sedan en enkel men heldold i en uppochnervänd plastlåda. Syftet med övningen var att låta henne skälla riktigt länge, och det lyckades skapligt, men jag ska jobba mer på det tror jag. Först kommer ett skall och ett till, och först sen kommer det jag betraktar som den riktiga markeringen, där hon sätter sig ner på rumpan och bara matar på med skall efter skall. Det är ju jättebra, men efter kanske 30 skall så mattas det lite och det blir ett litet uppehåll, fyra-fem skall igen, uppehåll osv. Nu menar jag inte att klaga, hon har bra markeringar, men nåt måste man ju ha att finslipa på :-) Huvudsaken är ju att hon inte släpper figgen och går ifrån, och den tanken tror jag inte hon ens har tänkt ännu!
Igår var jag hos Gitte och tränade lydnad. Gick väl bitvis skapligt, men apporteringen är strulig. Har kört massor av apporteringar på köksgolvet för att belöna att hon griper mitt på och det har funkat bra, men så kommer man ut och har samma problem igen. Med Gittes handledning så körde jag en variant med bollbelöning, och det gick bra efter lite tragglande. Fast idag när jag gick ut och skulle göra en kort träning, så gick hon ut några steg, stannade, tittade på apporten och var inte alls sugen på den... Jag tror att jag har ställt till det lite i huvudet för lilla damen. Men vi kämpar på. Fjärren gick lite bättre idag, och jag kunde öka avståndet lite. Fortfarande har jag ju en HEL vecka på mig innan det är tävling igen...men just nu känns en vecka inte mycket.....
JAAAA!! men neeeej
Sådärja, idag var det tävlingsdags igen, och ibland vet man sannerligen inte om man ska skratta eller gråta. Fast jag väljer att skratta för det är helt enkelt roligare. Okej här kommer det. Idag på vår 6:e (!) start i lydnadsklass 2, så funkar "plötsligt" rutan. Smack - rakt in i rutan och tio poäng. JAAAAA - jag blev såå lycklig!! 10 på rutan - jag trodde nästan inte att det var möjligt. Men säg den glädje som varar. På slutet kom det en nolla på fjärren och sabbade alltihop. Den som var klockren för två veckor sen!!
Om jag börjar från början. Jag brukar aldrig oroa mig för platsliggningen eftersom Hedvig brukar ligga bra, men när vi kommer på förmiddagen så får vi höra att platsen har varit strulig för både 3:an och Elit, där det oftast brukar funka. Så blir det vår tur, vi lade hundarna och lämnade dem. När hundarna legat kanske i en halv eller en minut, så kommer det en lös hund som smitit från en bil på parkeringen, och for som ett streck förbi hela raddan av platsade hundar. Detta kunde förstås ha gått hur som helst, men ingen av de sju tävlande hundarna reste sig upp. Det tycker jag var mycket strongt.
När vi sen skulle gå in som ekipage nr 5, så kändes Hedvig mycket mera laddad än i torsdags (tack och lov) och jag hade en bra känsla när vi gick in. Fria följet kändes mestadels skapligt. Hon gled ifrån mig lite i sidled, men behöll god kontakt genom hela momentet. Läggande under gång gick bra, inkallning med ställande likaså, fast jag för säkerhets skull kör på med mitt dubbelkommando. Rutan så, och den har jag ju redan nämnt, men sen kommer apporteringen och den var sämre än vanligt. Ut och provbiter lite i den, får inte grepp, tar om, och lägger slutligen ner den och tar ett tag på mitten. På vägen in ser jag att hon har siktet inställt på tävlingsledaren, så jag lade på ett "Hit" innan det hann bli fel. Inte så snyggt kanske, men...
Jag var en aning orolig för hoppet, eftersom man sände ut hunden ganska nära publiken. Inte FÖR nära, det är inte så jag menar, men Hedvig är ju som en magnet till människor. Hedvig gör ett bra uthopp och stannar på andra sidan men sätter sig inte ner. Ett dubbelkommande blev det där, tyvärr. Återhoppet gick bra, och ingången var bättre än sist, men kanske inte lika snygg som man kunde önska. Och så var det fjärren. Trots en hel radda dubbelkommandon får jag henne inte att utföra en enda växling. Förstår inte riktigt vad som har hänt, för det har hon ju faktiskt varit duktig på. Kommenderar jag för "hårt" när jag lägger och lämnar henne eller vad är fel? Gick ner bakom bilen direkt och testade och då funkade det bra - fast då stod jag närmare förstås.
Vi landade idag på 155 poäng och ännu ett 2:a pris. Placeringen blev 4:a av 7 startande och så här ser protokollet ut. Tyvärr var domaren inte jätte-utförlig i kommentarerna.
Platsliggande 10
Fritt följ: 8,5 Vid sväng
Läggande: 9,5
Inkallande med ställande: 9
Sändande med ställande: 10
Apportering: 5 byter grepp, dk, kallar in, sitter snett.
Fritt hopp över hinder: 7 dk (Tycker att det var ett onödigt hårt nerdrag??)
Fjärrdirigering: 0 Utför ej
Helhetsintryck: 8
På det stora hela är jag mycket nöjd med dagen. Besviken på fjärren och det uteblivna 1:a priset förstås, men idag var känslan tillbaka som jag saknade senast, och vi visade att vi KAN ta poäng på rutan. Tror att det var viktigt för min egen inställning... Nu är det två veckor till nästa gång, och DÅ NI - då ska vi ta det där åtråvärda förstapriset!!
Till slut ett jättestort GRATTIS till duktiga Gitte och Caxa som går från klarhet till klarhet och tog ett 1:a pris och placerade sig 3:a idag!
Väntans tider...
Idag har jag varit och tränat lydnad med Gitte och hennes kompis Anna. Det kändes inte alls bra idag. Ska jag vara ärlig så tror jag att det delvis var mitt fel, jag kände mig lite stressad och ofokuserad och inte riktigt i rätt sinnesstämning. Men Hedvig var inte heller så där "på" som jag vill att hon ska vara. Rutan var helt kass. Fria följet hade massor av luft (igen!) Apporteringen under all kritik... Fjärren, som på tävlingen för två veckor sen var närmast klockren, hade Hedvig ingen som helst lust med. När jag kommenderade sitt för fjärde gången så ändrade hon på rumpan lite i sitt liggande.... Trist, men det är väl bara att bita ihop och träna på. Men nu måste det snart lossna, det känns så himla motigt :-( Jag funderar en del på belöning, om jag ska tänka om på något vis, men jag vet inte riktigt hur. Har någon gång testat med externbelöning, men då ledde det bara till att hon blev flaxig och flurrig. Kanske är det värt att testa igen, och bara börja med i stort sett kontaktövning - och så varsågod att hämta...
Känner att hela det här inlägget var lite vimsigt, men det är ju jag i ett nötskal så... ;-)
Solsken och massor av frisk luft
Har slagit mig ner i fåtöljen efter en helt underbar dag! Den började med att jag vaknade ganska tidigt, gick upp en sväng och konstaterade att det skulle vara riktigt skönt att sova en stund till. Så det gjorde jag. Och vaknade nästa gång ungefär halv elva!!! Det var ju lite FÖR länge för att jag ska vara nöjd, men skönt var det :-)
Lullade runt lite, diskade upp från gårdagskvällen och fattade sedan beslutet att ägna dagen åt att njuta av våren, av solen och av långa promenader. Gjorde en äggmacka, och packade ner tillsammans med vatten, kamera och ett par köttbullar, tog Hedvig med mig och gav mig av. Har en runda här som är ungefär 16 km och den siktade jag in mig på. Åtminstone en ganska stor del av vägen är en liten grusväg med nästan ingen trafik (idag såg jag varken bilar eller människor) så där kan man ha lös hund. Gick i måttligt tempo, fotade lite längs vägen, Hedvig fick bada i kanalen och efter ca en och en halv timme, tog vi en kort paus i en solig glänta, innan vi gick vidare. Tog vägen om sjön och Hedvig fick plaska och simma lite där också. Och hämta en pinne några gånger. Gick vidare hemåt, men liftade med Husse de sista ca 3 kilometrarna. Då hade jag bara asfalt kvar, och lite känningar i benhinnorna. Jag traskar ju mest i skogen i vanliga fall, så hårda underlag känner jag av ganska lätt. Och så går jag förstås alltid i mina kängor, vilket kanske inte är det optimala... Det var en helt underbar runda, och trots att det bara är den 12:e april så var det tillräckligt varmt för att gå i linne och jag är riktigt röd på axlarna nu....
Åt middag på resterna från igår, och tog sedan en tupplur på soffan. Borde ju inte ha behövts med tanke på hur länge jag sov i morse, men.... Sen blev det Maidens tur, och vi gick en runda på en dryg timme i samma underbara sol! Det känns som hon har blivit gammal (vilket hon ju faktiskt är), bara på ett par månader, men hon hänger med bra ändå tycker jag. Och jag tror att hon mår bra av att få vara "utvald" och gå ensam med sin matte *love*
Sen blev det Haddocks tur. Hans största önskan är ju att det ska gå undan, så han fick ca 4 km på cykel. Jaa, JAG cyklade och han sprang bredvid förstås. Det går inte att beskriva hur lycklig det gör honom!! Och nu när jag sitter nyduschad och härligt slapp i kroppen, så mår jag såå bra! Det har varit en ljuvlig dag! Här kommer några av totalt många bilder idag!
Tussilago, på nära håll
Hedvig dricker och plaskar runt i ett dike. Detta är inte kanalen som jag nämnde att hon badat i...
Några kråkor som inte verkade värst bekymrade om vår närvaro
Jag blev så förtjust i den här bilden. Hedvig har liksom ögonkontakt med kameran, nästan som om hon vore medveten om att hon fotas...
En ensam boj, och soldis över Vidöstern.
Stilstudie i skak
En fin spegling i en mycket stilla sjö...
Hmmm....missade pinnen hon skulle hämta men fick fatt i ett lååångt vass-strå och det gick ju ungefär lika bra :-) Jag vill också tillägga att det här nog är först gången någonsin som jag kastar pinne till henne. Hon är alldeles tillräckligt pinntokig ändå!
Påskafton
Nu har det ramlat iväg några dagar... Veckan gick som alla veckor nuförtiden, rysligt fort. Både tisdagen och onsdagen ägnades åt hundträning. Räddning på tisdagen, lydnad på onsdagen. Nästa helg är det dags för en lydnadstävling igen, så jag behöver verkligen ligga i.
I torsdags var jag ledig. Chockade mig själv genom att följa min vana och började klockan 06 (nåja, 06.10) på gymmet och körde ett rejält pass på en timme och 40 minuter :-) Sen for jag till Kvantum och gjorde påskhandlingen medan affären fortfarande var gles på folk. Planen var att huset skulle städas efter det, men förutom en liten ansträngning på fönsterna blev det inte så mycket mer gjort.
I går var det så dags för Hedvig och mig att göra vår första funktionskontroll som godkänt räddningshundekipage. Första uppgiften för dagen var att tänka till och skriva ner 10 saker om sin hunds sök. 5 styrkor och 5 svagheter. Det var inte lätt måste jag säga. Jag kom väl på ett par, men inte mer... Arbetsmässigt började dagen med en markeringsövning. Den går ut på att hunden skickas på en tydlig, väl synlig lega, med dold figurant (t ex en låda) och så får domaren se hur hundens markering ser ut när man mer eller mindre har skalat bort sök och miljö. Samt att hunden är utvilad. Detta är också den enda figurant på hela dagen som är aktiv med hunden när den väl är hittad. Här ser domaren hur hunden beter sig mot figgen. Om den vill aktivera den, lämnar den eller -Gud förbjude- beter sig illa mot den.
Sen körde vi igång med en sorts dirigeringsövning i ett tomt ruinområde, med skott. Som förare fick man några meter på kortsidan att röra sig på, medan hunden skulle jobba ut på ett ganska stort område. Hedvig for iväg i en rasande fart rakt ut, vecka av åt vänster och sökte för fullt. Jag blev ombedd att skicka ut henne till höger sida. Hedvig var väldigt laddad, och jag fick inte stopp på henne därute, så jag fick ta in henne igen och skicka ut henne längs högerkanten. Hela vägen gick (sprang) hon, ända ut till snitseln! Det var en nyttig och lite annorlunda övning.
Därefter skulle vi kalla in hunden, gå med hunden lös vid sidan bort till ett område med stora stenblock som vållade bekymmer för flera hundar. Även här fick föraren stå i princip stilla och skicka hunden. Hedvig som är liten och smidig (och miljösäker) hade inga bekymmer med detta, utan tog sina båda figuranter i en rasande fart. Hon hånglade lite med framför allt den första figgen innan hon kom till skall, men jag pratade med figgen efteråt, och förutom att hon var väldigt blöt i örat, hade hon inga men av Hedvigs behandling :-)
Nästa moment var mörkersök och det var inga problem. Lunchpaus, och därefter koppelsök. Fem blå sopcontainrar (mindre varianten i plast med ganska tätt lock) stod utställda på en plan och skulle sökas av. Vinden var lite lurig men Hedvig gjorde ett oväntat säkert jobb och tog båda figuranterna klockrent och med bra markeringar.
Ytsök var nästa anhalt. Det började med att vi fick skicka upp hundarna i en skylift, tillsammans med provledare Robban. Givetvis iförda hiss-sele och säkrade i liftens räcke. Sedan fick vi ett relativt stort område att söka av. Här var det full fart, men Hedvig tog hög figurant, dold figurant och avståndsfigurant bra.
Efter detta återstod ett gruppsök över ett stort område där alla nio ekipage fick jobba på en gång. Jag och min "partner" fick en klurig grej då båda våra hundar visade mycket stort intresse i en virkeslada. Vi jobbade på detta länge, länge, men till slut konstaterade vi att det måste varit vittring som slog in från en fig som hade legat utanför ladan ett litet stycke bort. Det var lite skumt, men i en sådan lada kan vittringen "fastna" och snurra runt. Det som kändes fantastiskt bra var att ingen av hundarna visade minsta tendens att markera eftersom de inte hade fastställt VAR vittringen kom från.
Summan av dagen är att Hedvig gick helt strålande i varje enskilt moment -om jag får säga det själv - och vi fick ett godkänt och mycket trevligt protokoll med oss hem :-) Jag måste erkänna att jag är stolt över hennes arbete och uthållighet. Hon har varit helt fokuserad på sina uppgifter, noggrant fastställt var vittringen varit som starkast, och har på i stort sett samtliga figuranter parkerat sig på rumpan och markerat med många många skall. Jag är såå nöjd!
GLAD PÅSK på er alla!
Tredagarsvecka stundar
Lördagens värme och sol hade igår bytts mot en kall och frisk vind och en mulen himmel. Lite trist, men samtidigt tycker jag att det är bra att våren hålls igen liiite. Dra ut på det där härliga och få upptäcka en blomma i taget. Tycker att det är lite synd när det bara fullkomligt exploderar och så är det sommar på en gång... Anders och jag träffade Kicki för en stunds räddningsträning. Såna där "småträningar" är inte så dumma. Man behöver inte alltid ha en massa figgar och ta en hel dag i anspråk för att det ska bli bra. Vi hann med att köra varsitt färdigt utan-att-veta-var-figgarna-fanns-sök över ett ganska stort område, med alla hundarna. T o m Maiden fick köra ett sök (*lycka*) och gjorde det i sin gamla vanliga stil och fart. Tänk vad det sitter i fast det är länge sen hon gick nåt lite större sök (även om hon fick ett mindre än övriga hundar).
Haddock visade ett skolexempel på hur vittringen går i en strut, och det hade varit häftigt att ha på film. Vi hade lagt ut en hög figge till honom. Vinden var ganska kraftig och stadig. Haddock kom i full fart på andra sidan av området, vände upp och sprang i en strutformad spiral närmare och närmare figgen, och där framme kom en klockren markering. Det var faktiskt lite kul att se.
Hedvig var lite överladdad. Hade bundit upp henne ute, och det är första gången någonsin som jag hört henne låta vid uppbindning. Inte bra alls, hon brukar ju vara så himla cool. Ska nog försöka tänka på att hon inte får riktigt så mycket utsikt över området nästa gång... Och kanske var det ganska klantigt av mig att köra Maiden framför ögonen på henne :-/ När det blev hennes tur var det tokspeed det första, men näsan är ju ändå på, och hon jobbar, men det blev inte helt kontrollerat är jag rädd... Efter första figgen samlade hon dock ihop sig tycker jag och sen gick det bättre. Eftersom jag tog de båda okända figgarna väldigt fort, så fick jag en stående/gående figge mellan grushögarna. Först tyckte hon att det var konstigt, men sedan gick hon in framför fötterna på honom, satte sig och skällde :-) Sen körde jag klart området tomt, och mot slutet var hon riktigt hanterbar :-)
På eftermiddagen fick Haddock och Hedvig varsin cykeltur. Ganska måttligt långa efter som det var säsongens första. Särskilt Haddock tyckte att det var fantastiskt kul :-) Han älskar verkligen att få sträcka ut och ösa på lite! Framåt kvällen var både människor och hundar nöjda och belåtna. En bra dag.
Nu ska jag ge mig iväg och ta mig an den första av tre arbetsdagar denna vecka.
Det var kanske inte så illa trots allt?
Jaha, så är säsongens första tävling avklarad. Det känns som det har varit en ganska konstig dag på nåt vis....
Vi börjar med torsdagens träning. Gjorde bara en enda ruta och nöjde mig med det eftersom Hedvig gick in i rutan, förvisso in från sidan, men utan några extra kommandon. Gjorde korta förflyttningar med fritt följ, men ägnade en stunds nötning åt hoppet och apporteringen. Hon vill bara gripa i änden! Jag har nött, nött, nött och nött, och ibland kan hon ta den perfekt 15 gånger i rad (ja, inte samma träningspass förstås) och jag är glad och berömmer och allt är positivt, men så vips, så är det bortglömt och hon griper i änden. Med den givna följden att hon får ta om och ta om och får långsam inleverering och dålig ingång.
Tävlingen idag började med platsen, och det gick fint. När jag sedan gick in på plan när det var min tur, så började alltihop med att jag 'tappade' henne och hon rusade fram till en kasse som låg vid tävlingsledaren, snodde en burk med sprayfärg och kom med den... Bra början eller hur? Fritt följ sedan, och Hedvig kändes jätteseg. Jag fick titta för att se att hon var med. Långt bak i position, fast i alla fall LIKA långt bak hela tiden... Sen läggandet, lika seg i transporten. När det var dags för inkallning med ställande bestämde jag mig för att ta det nerdrag ett dk ger, så jag klämde i med både röstkommando och handtecken, och fick till ett ställande.
Sen var det dags för rutan. Först och främst så måste det ha varit ett fel i mätningen, för avståndet mellan oss och rutan kan omöjligt varit 10 meter. Möjligen 10 meter till bortre ände av rutan, men så mäter man väl inte? Eller har jag tränat fel hela tiden? Nu tror jag inte att det hade gjort någon skillnad, men ändå. Man har ju rätt att rikta in hunden, jag brukar viska till Hedvig "ser du rutan" som en förberedelse, och då börjar hon titta efter konerna. Nu gick det väldigt fort. Jag hann knappt ställa upp mig på markeringen innan tävlingsledaren sa kommendera. Jag gjorde min lilla ritual ändå. Hedvig gick rakt ut, och rakt igenom rutan innan jag hann stoppa henne. På andra sidan var det en otroligt intressant fläck att lukta på - flera hundar stannade där och en t o m rullade sig.. Försökte styra tillbaka henne och då gick hon genom igen, och sen var det liksom ingen idé :-(
Apporteringen gick dåligt. Hon grep i klumpen på apporten, men fick inte grepp och grejade och grejade. Lade till slut ner den och tog om på mitten. Kom in men var tvungen att ta ett varv om tävlingsledaren först....
Hoppet kändes okej, fast ingången är skojigt bedrövlig. Hon vänder tidigt och backar in vid min sida. Vet inte varför hon gör det. Det är bara vid hopp över hinder; aldrig annars?? Sen var det fjärren, och det var det enda moment som kändes riktigt bra. JAG tyckte att hon hade fina växlingar, hon koncentrerade sig på mig och lyssnade.
Jag gick av plan och kände mig skitbesviken. Tyckte det kändes riktigt, riktigt segt och tråkigt. Men så började människor runt omkring säga att det såg bra ut och någon sa att jag hade fått bra poäng. Jag blev väldigt förvånad och trodde inte riktigt på det. Men så fick jag protokollet, och trots att 1:a priset uteblev den här gången också, så känner jag att det faktiskt är inom räckhåll, för poängen var mycket bättre än jag räknat med. Så här såg det ut. Inom parentes är mina egna kommentarer.
Platsliggande 10
Fritt följ: 8,5 Släpar (jaa, men 8,5 var väl skapligt ändå?)
Läggande: 8,5 Dk, ngt långsamt ner (har ingen som helst aning om vad dk bestod i, men nåt har jag väl gjort omedvetet)
Inkallande med ställande: 9 Steg. (Hmm, det rejäla dubbelkommandot verkar domaren inte ha sett, så det kanske har jämnat ut sig med läggandet...)
Sändande med ställande: 0 Många kommandon (Nähä???)
Apportering: 5 Tvekar, tuggar, dk, flera kommando (Trodde nästan att det skulle vara noll faktiskt...)
Fritt hopp över hinder: 9 Ingången (...som sagt...)
Fjärrdirigering: 9 Ngt långsamt ner, dk (jag tyckte inte det var långsamt, men det är ju inte jag som dömer. Dk var såå onödigt! När jag skulle sätta henne upp när jag gått tillbaka, gjorde jag en kroppsrörelse samtidigt med kommandot... det var inga dk på växlingarna i alla fall - alltid något)
Helhetsintryck: 9,5 (jag är förvånad, men glad)
Jaa, som sagt, det var inte så katastrofalt dåligt i alla fall, bortsett från rutan. Det hade räckt med en 5:a på rutan, då det faktiskt "bara" saknades 12,5 p till 1:a pris. Visst, det är inte precis hårfint, men det är i alla fall bra mycket bättre än tidigare tävlingar :-) NÄSTA gång så ska det banne mig sitta där! Jag har en idé om apporteringen som jag ska testa. En lite annorlunda idé kanske, men värt ett försök i alla fall :-)
Vi stannade på Max på hemvägen och åt oss proppmätta på hamburgare, och sedan köpte vi glass. Hedvig fick en egen. Jag älskar henne fortfarande :-)
Några korta rader
Igår var det räddningsträning, och trots att vi lade en timme i början på att kursarna skulle få känna på rullbandet, så hann vi med två små områden. Inga stora sök, men jag tycker ändå att vi fick ut mycket av kvällen. Alla hundarna var ute hela tiden - nu när det är vår i luften behöver man ju inte ha dåligt samvete för att man kopplar upp ute, och det är ju nyttigt. Det har varit lite struligt för en av mina kursare en tid, men nu tror jag vi har hittat nyckeln och det känns jättebra.
I övrigt längtar jag efter den lilla eventuella valpen. Skriver eventuella, eftersom vi ännu inte vet om det alls finns bebisar i Cubas mage. Jag funderar på namn, och tror att jag har bestämt mig faktiskt. Meeen, jag håller det för mig själv ett tag så att ingen annan tar det *fniss*. För rätt länge sen, innan jag "beställt" en Cuba-valp så hade jag ett namn som jag hade bestämt att min nästa hund skulle heta, men så kom jag upp på klubben och detta namn var det första jag hörde ropas när jag öppnade bildörren! Inte behöver man vara ensam om hundens namn, men det är ju kul med nåt lite ovanligt...
Jobbdax!