Välbefinnande
Sitter i fåtöljen, slötittar på tv och mår allmänt bra. Började dagen med att cykla till jobbet, och efter arbetad dag cykla hem igen. Såklart. Efter middag så slappade jag en stund, och väntade in en lite svalare kväll innan jag tog Hedvig med mig i bilen och for iväg på ett litet träningspass. Det blev en sorts promenadträning, där jag började med att träna stoppsignaler under hopp-och-lek. Det fungerade riktigt bra, och kändes som en bra nivå. När jag gör rena dirigeringsövningar så fungerar stoppsignalen faktiskt bra (om de inte blir alltför många, för då tröttnar hon lite på mig...) men försöka stoppa henne under ett sök är svårt. Nu när jag tänker på det så kommer jag inte riktigt på någon bra anledning att göra det, jag vill att min hund ska jobba helt självständigt när hon går på ett sök, oavsett om hon letar människa, dummy eller fågel.
Mina små stopp-övningar fick också en trevlig biverkning. Hedvig blev väldigt fokuserad på mig, och lyssnade mera koncentrerat. Ska ta med mig det till nästa träning.
På utvägen förberedde jag två dirigeringsövningar, den ena dummyn såg hon inte, den andra kunde hon nog ana, men inte se precis var jag lade ut den. Sedan fortsatte vi vår promenad, stannade till vid ett gammalt hygge, med mycket ris, stubbar och grovt gräs. Där lade jag fyra dummies och gömde dem väl under riset. Sedan skickade jag Hedvig på linjetag från vägen, stoppade henne och satte igång henne på närsök. Jag fattar inte att det faktiskt går så bra! Den tokiga, springfnattiga Hedvig, kan faktiskt fokusera i normalt tempo, med intensiv, låg nos. Vi gjorde ju det på jaktinternatet för några veckor sen och Hedvig snappade det direkt. Innan dess så hade jag bara provat någon enstaka gång, men inte riktigt börjat från början - vilket givetvis är helt knäppt...
Traskade vidare i skogen, tills jag hittade en trevlig, ganska öppen sluttning. Där blev det ett sök som inte vållade några problem alls. Sedan började knotten göra sig påminda, och jag vände tillbaka. Tog först den ena dirigeringen, linjetag läng en gammal vägstump och fortsättning ut genom en grind, stopp och sedan höger. Högerdir funkade inte riktigt bra, hon ville fortsätta rakt ut, men eftersom jag var envisare än hon, så lyckades det efter några försök :-) Och så var det sista dirigeringen. Satte henne vänd mot mig, och gick ifrån en bit och skickade med uttecken. Den blev helt klockren, och mycket nöjda så fortsatte vi vår promenad hemåt :-)
Fick inte till några bra hundbilder (svårt att både träna och fota) men denna härliga äng var jag tvungen att spara... Bilden gör inte de ljuvliga rosa/lila blommorna rättvisa! Just som jag skulle skriva detta slår det mig att jag inte vet om de heter tjär-blomster eller kärr-blomster, men med tanke på att de är klibbiga så gissar jag på tjär- . De är vackra i mängd i alla fall.
Igår blev det kärvt med tiden, men det blev i alla fall ett mycket kort lydnadspass. Inkallning med (och utan) ställande, fritt följ och fjärr var de moment som fick sig en liten avdammning. Med tanke på att lydnaden legat lågt ett tag, så tycker jag att det gick riktigt bra!
I morgon står det musikkårsövning på schemat så jag tvivlar på att det blir någon träningstid :-( men det känns gott att vara igång med jaktträningen igen. Det är verkligen så himla roligt!!
Mina små stopp-övningar fick också en trevlig biverkning. Hedvig blev väldigt fokuserad på mig, och lyssnade mera koncentrerat. Ska ta med mig det till nästa träning.
På utvägen förberedde jag två dirigeringsövningar, den ena dummyn såg hon inte, den andra kunde hon nog ana, men inte se precis var jag lade ut den. Sedan fortsatte vi vår promenad, stannade till vid ett gammalt hygge, med mycket ris, stubbar och grovt gräs. Där lade jag fyra dummies och gömde dem väl under riset. Sedan skickade jag Hedvig på linjetag från vägen, stoppade henne och satte igång henne på närsök. Jag fattar inte att det faktiskt går så bra! Den tokiga, springfnattiga Hedvig, kan faktiskt fokusera i normalt tempo, med intensiv, låg nos. Vi gjorde ju det på jaktinternatet för några veckor sen och Hedvig snappade det direkt. Innan dess så hade jag bara provat någon enstaka gång, men inte riktigt börjat från början - vilket givetvis är helt knäppt...
Traskade vidare i skogen, tills jag hittade en trevlig, ganska öppen sluttning. Där blev det ett sök som inte vållade några problem alls. Sedan började knotten göra sig påminda, och jag vände tillbaka. Tog först den ena dirigeringen, linjetag läng en gammal vägstump och fortsättning ut genom en grind, stopp och sedan höger. Högerdir funkade inte riktigt bra, hon ville fortsätta rakt ut, men eftersom jag var envisare än hon, så lyckades det efter några försök :-) Och så var det sista dirigeringen. Satte henne vänd mot mig, och gick ifrån en bit och skickade med uttecken. Den blev helt klockren, och mycket nöjda så fortsatte vi vår promenad hemåt :-)
Fick inte till några bra hundbilder (svårt att både träna och fota) men denna härliga äng var jag tvungen att spara... Bilden gör inte de ljuvliga rosa/lila blommorna rättvisa! Just som jag skulle skriva detta slår det mig att jag inte vet om de heter tjär-blomster eller kärr-blomster, men med tanke på att de är klibbiga så gissar jag på tjär- . De är vackra i mängd i alla fall.
Igår blev det kärvt med tiden, men det blev i alla fall ett mycket kort lydnadspass. Inkallning med (och utan) ställande, fritt följ och fjärr var de moment som fick sig en liten avdammning. Med tanke på att lydnaden legat lågt ett tag, så tycker jag att det gick riktigt bra!
I morgon står det musikkårsövning på schemat så jag tvivlar på att det blir någon träningstid :-( men det känns gott att vara igång med jaktträningen igen. Det är verkligen så himla roligt!!
Kommentarer
Trackback