Trött...
Ojojoj, idag känns det i hela kroppen att jag skulle behöva sova lite till!! Var uppe för sent igår, har en liten gnagande huvudvärk och har dessutom träningsvärk! Men det är ju skönt på sitt sätt. Inte huvudvärken, men träningsvärken :-) Jag kör på med två ggr i veckan på gymmet, vissa gånger är det motigt - andra är det roligt och man känner sig stark. Som livet självt kan man säga.
Jag ska försöka backa bandet lite och tänka ut vad som hänt sen sist. I fredags hade jag tagit en ledig dag, men hade fullt upp ändå. Steg upp tidigt och han med att städa nedervåningen (fast det har redan gått över) innan jag klockan 08.00 satte mig i bilen och körde till mamma. Träffade mina syskon och vår kontaktman på Södra, och gick igenom skogen med honom och fick hans bedömning av vad som behöver göras i skogen, och ungefärlig tidsplan. Tyvärr var ingen av oss riktigt insatta i detta med skogen innan pappa gick bort, och ingen av oss har den kunskap som krävs för avgöra det. Avtal är skrivna och röjning och gallring ska sättas igång under året. Skönt att ha det gjort, för det har hängt över oss alla.
När Södra-mannen hade åkt, tog jag och bror min tag i lite utomhusarbete, och gick lös på lite sly som växt upp till små träd runt husen. Vi är inte på långa vägar klara men det kom i alla fall en bit på väg, och vi hade mysigt under tiden. Lagom när mamma hojtade att det var middag, bröt åska och regn ut och sedan blev inget mera gjort.
I lördags åkte jag ner till Solhaga utanför Markaryd. Det var äntligen dags för jaktinternatet som kennelmamma och -pappa Tina och Björn hade ordnat. Instruktören var Annika Christiansen från Danmark. Detta hade jag sett fram emot jättelänge - jag tror att det har planerats sen november minst :-) och det var både trevligt och givande! Jag kommer inte exakt ihåg, men jag tror att vi var 13 hundförare och 16 hundar, indelade i en grupp ukl/nkl-nivå och en grupp för ökl/ekl-nivå. Jag var med i ukl/nkl, och vi började med att prata om och prova inlärningsövningar i närsök. Jag blev lite impad av Hedvig för jag tyckte att hon gjorde det bra. Närsök har jag själv haft väldigt dåligt grepp om, och har väl förvisso provat en del, men någon målmedveten medveten inlärning från steg 1, har jag nog inte tagit mig för... När hundarna fått göra närsök, gjorde vi markeringar in i samma område och skickade växelvis in från olika håll. Förutom att Hedvig var lite för långsam in med dummysarna, så gick det bra också.
Sedan var det dags att ta tag i lydnaden på våra hundar. Eller snarare bristen på lydnad. Vårt pass avslutades med en "gå-fot" övning med stopp, kast och apportering förbi hela gruppen, och det var koncentrationskrävande för både hundar och förare :-) Efter lunchen var det dags för ökl/ekl, men vi andra var förstås med och lyssnade och tittade och sög åt oss allt vi kunde. Deras pass fick börja med gå-fot-övningen och sedan jobbade de med stoppsignaler, först vid land och sedan vid vatten.
På söndagen började vi med ukl/nkl igen, lydnad/stadga och apportering som belöning. Därefter en övning vid vatten där hunden trots dragningen till vattnet skulle hämta en apport på land innan belöningen blir att hämta en på vatten. Ökl/ekl-hundarna började också med lydnad/stadga och gjorde sedan en övning med skott och markering. Samma nedslagsplats och hundarna skickades från olika håll och längre och längre avstånd. Vi satt bredvid och tittade på, och fick en alldeles utmärkt skott-träning på köpet. Hedvig tittade till på de första skotten, och sedan lade hon sig ner vid ryggsäcken och sov förbi de andra 35 skotten.... :-)
Hedvig har skött sig bra under hela helgen, och jag är nöjd och glad. Och inspirerad att träna närsök och dirigeringar :-)
I måndags var jag hos Gitte och tränade lydnad. Korta, korta förflyttningar och överraskande belöningar. Försökte i alla fall. Och så kändes Hedvig som min gamla vanlig Hedvig, pigg, på och lite busig... Vi provade budföring igen och det gick lika bra nu. Otroligt!
Tisdagen ägnades förstås åt räddningsträning. Anna och jag var själva i vår grupp, så vi gick in i gruppen med färdiga ekipage som inte heller var så många, och det blev både trevligt och bra. Hedvid fixade en hög fig alldeles strålande genom att helt enkelt ta den mycket smala och mycket branta trappan/stegen upp till figgen... När hon skulle ner så skulle jag stötta och hjälpa henne lite, och fick se baksidan av att ha en tillitsfull hund! Vi har ju tränat mycket på hantering och jag vet att hon litar fullständigt på mig. Alltså bara hävde hon sig på mig i trappan och lät mig göra hela jobbet. Som tur var fick jag hjälp av de andra, för det var lite klurigt med balansen i den branta trappan...
Idag blir det ingen hundaktivitet alls. Kom inte hem förrän strax före åtta efter jobb, ärenden på stan och sedan frissan. I morgon ska jag på föreläsning med Eva Bodfält, det ska bli lite spännande. Och till helgen är det träningshelgsdags igen! Ingen dö-tid här inte!! Nästa vecka ska det bli skönt med en extra dag ledigt. Har ni förresten läst Mark Levengods bok "Sucka mitt hjärta men brist dock ej"? ANNARS GÖR DET! När jag först hörde talas om den så trodde jag att det var en diktsamling eller så, det låter så på titeln, men ack nej. Det är små kåserier som är både roliga och tänkvärda. I boken så frågar han sig om människorna längtar efter att dö, efter som de skyndar och stressar så genom livet. Jag tänker ofta på det där och känner mig träffad. Att man mentalt alltid är på väg till nästa grej och inte tar tillvara det man har, och det man är i just NU. Nu blev jag visst djupare än vanligt...
Började mitt "lilla" inlägg i morse, men då hann jag inte skriva klart. Har ni orkat läsa ända hit så kan ni sluta nu. För nu slutar jag skriva för den här gången :-)
Jag ska försöka backa bandet lite och tänka ut vad som hänt sen sist. I fredags hade jag tagit en ledig dag, men hade fullt upp ändå. Steg upp tidigt och han med att städa nedervåningen (fast det har redan gått över) innan jag klockan 08.00 satte mig i bilen och körde till mamma. Träffade mina syskon och vår kontaktman på Södra, och gick igenom skogen med honom och fick hans bedömning av vad som behöver göras i skogen, och ungefärlig tidsplan. Tyvärr var ingen av oss riktigt insatta i detta med skogen innan pappa gick bort, och ingen av oss har den kunskap som krävs för avgöra det. Avtal är skrivna och röjning och gallring ska sättas igång under året. Skönt att ha det gjort, för det har hängt över oss alla.
När Södra-mannen hade åkt, tog jag och bror min tag i lite utomhusarbete, och gick lös på lite sly som växt upp till små träd runt husen. Vi är inte på långa vägar klara men det kom i alla fall en bit på väg, och vi hade mysigt under tiden. Lagom när mamma hojtade att det var middag, bröt åska och regn ut och sedan blev inget mera gjort.
I lördags åkte jag ner till Solhaga utanför Markaryd. Det var äntligen dags för jaktinternatet som kennelmamma och -pappa Tina och Björn hade ordnat. Instruktören var Annika Christiansen från Danmark. Detta hade jag sett fram emot jättelänge - jag tror att det har planerats sen november minst :-) och det var både trevligt och givande! Jag kommer inte exakt ihåg, men jag tror att vi var 13 hundförare och 16 hundar, indelade i en grupp ukl/nkl-nivå och en grupp för ökl/ekl-nivå. Jag var med i ukl/nkl, och vi började med att prata om och prova inlärningsövningar i närsök. Jag blev lite impad av Hedvig för jag tyckte att hon gjorde det bra. Närsök har jag själv haft väldigt dåligt grepp om, och har väl förvisso provat en del, men någon målmedveten medveten inlärning från steg 1, har jag nog inte tagit mig för... När hundarna fått göra närsök, gjorde vi markeringar in i samma område och skickade växelvis in från olika håll. Förutom att Hedvig var lite för långsam in med dummysarna, så gick det bra också.
Sedan var det dags att ta tag i lydnaden på våra hundar. Eller snarare bristen på lydnad. Vårt pass avslutades med en "gå-fot" övning med stopp, kast och apportering förbi hela gruppen, och det var koncentrationskrävande för både hundar och förare :-) Efter lunchen var det dags för ökl/ekl, men vi andra var förstås med och lyssnade och tittade och sög åt oss allt vi kunde. Deras pass fick börja med gå-fot-övningen och sedan jobbade de med stoppsignaler, först vid land och sedan vid vatten.
På söndagen började vi med ukl/nkl igen, lydnad/stadga och apportering som belöning. Därefter en övning vid vatten där hunden trots dragningen till vattnet skulle hämta en apport på land innan belöningen blir att hämta en på vatten. Ökl/ekl-hundarna började också med lydnad/stadga och gjorde sedan en övning med skott och markering. Samma nedslagsplats och hundarna skickades från olika håll och längre och längre avstånd. Vi satt bredvid och tittade på, och fick en alldeles utmärkt skott-träning på köpet. Hedvig tittade till på de första skotten, och sedan lade hon sig ner vid ryggsäcken och sov förbi de andra 35 skotten.... :-)
Hedvig har skött sig bra under hela helgen, och jag är nöjd och glad. Och inspirerad att träna närsök och dirigeringar :-)
I måndags var jag hos Gitte och tränade lydnad. Korta, korta förflyttningar och överraskande belöningar. Försökte i alla fall. Och så kändes Hedvig som min gamla vanlig Hedvig, pigg, på och lite busig... Vi provade budföring igen och det gick lika bra nu. Otroligt!
Tisdagen ägnades förstås åt räddningsträning. Anna och jag var själva i vår grupp, så vi gick in i gruppen med färdiga ekipage som inte heller var så många, och det blev både trevligt och bra. Hedvid fixade en hög fig alldeles strålande genom att helt enkelt ta den mycket smala och mycket branta trappan/stegen upp till figgen... När hon skulle ner så skulle jag stötta och hjälpa henne lite, och fick se baksidan av att ha en tillitsfull hund! Vi har ju tränat mycket på hantering och jag vet att hon litar fullständigt på mig. Alltså bara hävde hon sig på mig i trappan och lät mig göra hela jobbet. Som tur var fick jag hjälp av de andra, för det var lite klurigt med balansen i den branta trappan...
Idag blir det ingen hundaktivitet alls. Kom inte hem förrän strax före åtta efter jobb, ärenden på stan och sedan frissan. I morgon ska jag på föreläsning med Eva Bodfält, det ska bli lite spännande. Och till helgen är det träningshelgsdags igen! Ingen dö-tid här inte!! Nästa vecka ska det bli skönt med en extra dag ledigt. Har ni förresten läst Mark Levengods bok "Sucka mitt hjärta men brist dock ej"? ANNARS GÖR DET! När jag först hörde talas om den så trodde jag att det var en diktsamling eller så, det låter så på titeln, men ack nej. Det är små kåserier som är både roliga och tänkvärda. I boken så frågar han sig om människorna längtar efter att dö, efter som de skyndar och stressar så genom livet. Jag tänker ofta på det där och känner mig träffad. Att man mentalt alltid är på väg till nästa grej och inte tar tillvara det man har, och det man är i just NU. Nu blev jag visst djupare än vanligt...
Började mitt "lilla" inlägg i morse, men då hann jag inte skriva klart. Har ni orkat läsa ända hit så kan ni sluta nu. För nu slutar jag skriva för den här gången :-)
Kommentarer
Postat av: Malena
Vad spännande att få lyssna på Eva Bodfält! Och din beskrivning av jaktinternatet gör att det drar i hundtarmen. Gud vad jaktträningen är rolig!
Kram!
Ps en älgrunda en kväll framöver kanske???
Trackback