Lämna gärna en kommentar, eller skiv en rad i gästboken, www.dogblogg.nu

Tidig onsdag morgon, och jag har parkerat mig i fåtöljen med en stor mugg kaffe och så datorn förstås. En lätt huvudvärk trycker bakom ögonen, och jag funderar på att bara luta mig tillbaka och slumra lite i stället för att blogga.... Vore skönt med ett par timmars sömn till!

Ännu har det inte kommit några svar på Hedvigsblod prover, men jag tror faktiskt inte att det är någon fästingsjuka. Hon är ju så über-pigg, så det verkar långsökt. Men man vet ju förstås inte... I söndags såg jag den där skumma gången på henne igen. Hon var distraktionshund på funktionskontrollen, och blev förstås kall igen i regnet, eftersom i princip bara strosade med i området med hund efter hund... Men när hon får gå ordentligt och kan hålla sig riktigt varm, så syns ingenting! Förutom att hon är väldigt kort i steget bak, men det har hon ju alltid varit så det är ju inget konstigt.

Igår var det räddningsträning och vi blev en mycket liten grupp. Konstigt egentligen, förra veckan var vi sju hundar i min grupp och igår tre. Lite ojämnt kanske... Till saken hör att några tränade på annan ort, annars kunde vi ju ha fördelat oss annorlunda. Hur som helst, vi körde en fig i taget och fick väl en skaplig träning. Hedvig fick söka en hel del tomt och det var full fart. Nu är jag lite kluven till det där... Igår var det kanske onödigt bra fart på henne, men om man ser till hur hon brukar vara, så tycker jag ju att det är bra att hon går på självständigt. För jag är helt övertygad om att om hon söker självständigt, i full fart, på 50 meters håll på en vanligt tisdagkväll, på vårt vanliga kommunförråd (som är så otroligt positivt laddat), under 15 minuters sök, efter en dag i vila - ja, då är vi nere på 20 meter i betydligt lugnare fart om hon har belastats. Oavsett om belastningen har varit konstiga transporter, hantering, trötthet. Men om proven i framtiden inte ska innehålla någon belastning, så blir det problem i provsituationen. Men tar jag ner henne till en lagom-nivå obelastad till nästa MRT, blir godkänd, håller det då för en verklig insats?? Detta är inget jag funderar över specifikt för min egen hund, men tyvärr tror jag att det finns ganska många - även bland våra domare - som inte alls tänker på att det finns något bortom proven...

Haddock var med på träningen igår och fick sig ett par figgar, och han var så lycklig så mattens hjärta blev alldeles varmt. Jag kan inte förklara det, men Haddock är så speciell. Det tycker givetvis alla som sina hundar, men även om jag jämför med de andra hundarna vi har och har haft, så finns det något särskilt med honom som jag inte kan förklara.

I söndags hade vi funktionskontroll. Jag gjorde min i våras, så nu var det dags att betala tillbaka med ordnande och figurerande. Det regnade från morgon till kväll, kan man säga, och den nyblivna vintertiden överraskade oss med tidigt mörker, så det var på håret att vi hann bli klara trots att vi kapade bort ett område =o(  Blöta han vi dock bli...

Nu är det (hög) tid att jag gör mig klar för jobbet!